I den årliga partisympatimätningen från SCB är underlaget stort nog att dela upp svaren efter olika kategorier väljare. Några uppgifter sticker ut.
Exempelvis är Sverigedemokraterna klart störst inom yrkesklassificeringen lantbruk, bygg och tillverkning (sysselsatta). Där sympatiserar 37,8 procent (män och kvinnor) med partiet. S kommer långt efter med 24,7 procent, medan M har 16,8 procent sympatisörer. Det visar SCB:s partisympatimätning i maj (pdf).
Bland LO-medlemmar ligger SD still på runt 30 procent, man har dock minskat bland manliga och ökat bland kvinnliga LO-medlemmar.
Också utbildade kvinnor sympatiserar med SD
Intressant är att SD också ökat bland chefsyrken, för män till 24,8 procent och bland kvinnor har andelen med högskoleexamen ökat till 12,7 procent (+4,9 sedan maj 2022).
Partiet ökar bland lägre tjänstemän, till 21 procent (+5,0 sedan maj 2022), medan man står still bland företagare som helhet, på nivån 21,2 procent.
Partiet ökar i Stockholms län, till 19,5 (+4,5 sedan 2022), medan man minskar i Stockholms stad, till 9,9 procent (-1,3 sedan 2022).
I vissa grupper ökar könsgapet
Män med utländsk bakgrund sympatiserar i högre grad med SD, hela 17,0 procent (+5,7 sedan 2022), men samtidigt har andelen kvinnor med utländsk bakgrund minskat till 9,5 procent (-2,2 sedan 2022).
Störst är ökningen av SD-sympatier bland ungdomar 18-29 år, från 12 till 19 procent (+7 sedan 2022), detta trots att unga kvinnor i denna åldersgrupp tillhör de som i lägst utsträckning sympatiserar med SD: 6,0 procent (-1,1 sedan 2022).
Normalisering eller inte?
Det brukar ibland sägas att ett parti mår bäst om man har en jämn spridning av sympatier mellan alla väljargrupper. Då företräder man folket brett och kan föra en politik som allt fler kan instämma i.
Jag vet inte om det stämmer. Titta på Fredrik Reinfeldts triangulering 2010 då han ville vara allas parti. En stor succé det valåret, men en katastrof för partiet kommande mandatperioder. När man försöker vara alla till lags, är man ingen till lags. Väljarna kan lika lätt fly som de dök upp.
Viktigare tror jag är att man har en tydlig profil och att väljarna själva kan räkna ut vad partiet kommer att tycka i olika frågor. Då har en ideologisk grundkompass etableras som ger identitet, igenkänning och tydlighet.
Det är inte säkert att denna ideologiska hållning tilltalar alla väljarkategorier, men tilltalar vissa kategorier mycket starkt. Socialdemokraterna var ju länge arbetarnas parti och man lyckades bredda det till löntagarnas parti. Men sedan sprack det när man blev olika intressegruppers parti, med ett stort väljarras som följd, från 40-procentsnivån 2002 till 28-30 procent i senaste valen.
Sverigedemokraterna normaliseras i flera väljarkategorier, alltså att toppar och dalar filas av till ett jämnare väljarstöd rakt över. Men undantag finns. Unga kvinnor och Stockholmare.
Man ska naturligtvis inte ändra politik för att tillmötesgå vissa väljargrupper, eftersom det skulle kunna bli förödande i tapp av väljare där man är stark. Men nog kan man fundera över vad det är som skiljer de grupper som inte sympatiserar med partiet, från de andra.