De ökade satsningarna på försvaret tillsammans med att vi nu är medlemmar av försvarsalliansen Nato har gjort att fler nu har förtroende för militären.
KOMMENTAR. För tio år sedan var förtroendet för svenskt försvar mycket lågt. Bara 15 procent hade förtroende, medan 57 procent inte hade det. Nu har de som tror på försvaret blivit fler än de som inte gör det. 38 procent har förtroende mot 27 procent som inte har det. Det framgår av en ny mätning från DN/Ipsos.
Det är en kraftig förändring.
– Tidigare tänkte nog de svarande på den svenska försvarsmaktens förmåga i sig. Nu ses frågan i ljuset av att vårt försvar även inkluderar stödet från andra Natoländer, säger Ipsos analytiker Nicklas Källebring.
”Tillåtet” att tala gott om svenskt våldskapital
Jag ser också en annan skillnad. Det har länge ansetts fult att ha ett militärt försvar. Allt våld har ansetts skadligt. Vänstermedier och vänsteraktivister har länge tagit strid mot svensk vapenexport. Man ville stoppa vapentillverkningen. Detta trots att Sverige varit världsledande vapensmedja sedan 1600-talet.
Nu hyllas svensk vapenindustri i hela västvärlden. I Ukraina får svenska vapensystem högsta betyg som pålitliga och lättanvända. Vänsterpolitiker talar inte längre illa om svensk försvarsindustri. Man har slutat kräva bojkott från pensionsfonder att köpa aktier i företag som bygger vapen.
Även svensk militär historia och kapacitet har utomlands lyfts fram som något positivt och en uppenbar förstärkning för Nato-familjen.
Stärkt förtroende i alla grupper
DN/Ipsos nya mätning visar att förtroendet har stärkts brett i de flesta väljargrupper. Men mer i vissa än i andra. Män, lågutbildade och landsbygdsbor är mer positiva än kvinnor, storstadsbor och högutbildade.
Sett till partisympatierna har förtroendet för försvaret ökat mest bland sverigedemokrater. De enda väljargrupperna där de misstrogna alltjämt är i majoritet är de som sympatiserar med Vänsterpartiet eller Miljöpartiet.