Hovrätterna sänker nu straffen för grovt blåljussabotage mot miniminivån. Därför måste politiken gå in och skärpa straffen. Regeringen måste agera.
Nu senast var det Göta hovrätt som sänkt straffen för sex unga män i Norrköping som deltog i korankravallerna 2022.
Enligt tingsrättsdomen utsatte en pöbel på över hundra mörkklädda och maskerade personer poliser och räddningstjänstpersonal för våldsamma angrepp med stenar och molotovcocktails. Sex av dem dömdes till vardera tre års fängelse för grovt blåljussabotage.
Domstol dömer bara ut minimistraff
Även om hovrätten instämde i tingsrättens beskrivning av gärningarna sänktes påföljden för flera av dem till miniminivån två års fängelse för grovt blåljussabotage. Detta trots att maximistraffet är livstids fängelse. Domstolen utnyttjar inte straffskalan så som den i demokratisk ordning antagna lagen var tänkt.
Åklagaren i fallet är starkt kritisk.
– Den som bevisligen deltar i en händelse där det helt likgiltigt för konsekvenserna och helt hänsynslöst kastas stenar och brinnande föremål mot poliser är kort sagt delaktig i ett grovt blåljussabotage. Lagstiftarens avsikt var att underlätta för polis och åklagare att ingripa på ett kännbart sätt mot den här sortens grova gruppbrottslighet. Nu finns det nog anledning för riksdag och regering att förtydliga och skärpa lagtexten, säger Torsten Angervåg till Folkbladet.
Sitt inte med armarna i kors
Folkbladets politiske redaktör Widar Andersson (S) håller i ledare med åklagaren och skriver att regeringen ”inte kan sitta med armarna i kors när domstolarna till synes ryggmärgsmässigt söker sig ner mot straffmätningens miniminivåer”.
Denna uppmaning till regeringen är helt rätt. Om minimistraffet för grovt vapenbrott, alltså innehav utan att man skjutit någon, är fyra års fängelse borde naturligtvis straffet för grovt blåljussabotage också var minst fyra år – om inte mer.