Redan för fem år sedan larmades det om att häktena är överfulla. Ändå fortsätter larmen att komma. Är det ingen inom Kriminalvården som har lokalfrågor som sitt ansvar?
Sverige håller på att ramla isär. Tågtrafiken i Sverige har fler inställda och försenade tåg än Ukraina, som är i fullskaligt krig – krig! Flera ledande laboratorium – Karolinska institutet och Lunds universitetssjukhus – har låtit årtionden av insamlat och unikt forskningsmaterial bli förstörda därför att ingen kontrollerar frysarna när de slutat fungera.
Alla verkar ta illa fungerande verksamhet med en axelryckning. Man skiter i tiotusentals tågresenärer drabbas av förseningar. Man skiter i att forskningsmaterial förstörs.
Ingen är ansvarig. Ingen får ta några konsekvenser av katastrofalt dåligt utfört arbete.
Det gäller uppenbarligen också Kriminalvården.
Larm – för sex år sedan!
Nu, idag lördag, rapporterar Sveriges Radio att ”läget är akut” inom Kriminalvården. Man saknar flera hundra platser för intagna som häktats eller dömts till fängelse.
Men har vi inte hört det där förut, larm om platsbrist? Jo, en snabb sökning visar att för nästan sex år sedan larmade Kriminalvården om… platsbrist. I Sveriges Radio larmades i maj 2018 om att häktena var fulla och att det var ”en besvärlig situation”. Dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) tog det som ett tecken på att S-regeringen skärpt straffen. Men gjordes något åt bristen? Nej. Man ryckte på axlarna.
Oförmågan till handling är total
Det verkar som att svenska staten är fullständigt oförmögen att agera. Man har noll handlingsförmåga. Men varför har vi alla dessa myndigheter och institut om de ändå inte anser sitt arbete är av någon betydelse och man kan skita i att sköta sitt jobb?
Detta visar på en allt större, men smygande samhällskollaps.
Om inte regeringen, de folkvalda, tar itu med den bristande moral och attityd som uppenbar härskar inom statens organ, kommer hela samhället att just kollapsa. Ingenting kommer att fungera.
Som jag skrivit förut, handlar det om ledarskap. Regeringen måste belöna de chefer som visar handlingskraft, snarare än de som är bäst på att anpassa sig till värdegrund och politiskt korrekt snack.
Och dessa chefer måste få mandat att i sin tur befordra de medarbetare som tar ansvar, visar förmåga att agera och lösa problem. Här måste kvotering och andra ovidkommande skäl till befordran upphöra. Att göra jobbet på bästa sätt måste sättas i fokus.
Så var det förr. Så måste det bli igen.
Kriminalvården borde få en ansvarig för lokaler som vet hur man skaffar fler celler. För att ta ett exempel. Standarden på dessa är ovidkommande. Antalet celler är det primära. För utan celler fungerar inte kriminalpolitiken. Då nås inte målet om att vända trenden och minska våldet och brotten i samhället.
Om inte handlingskraft och adekvat resultat uppnås kommer det att gå illa.