Svensk utrikespolitik har länge varit… naiv. Dåraktig rent av. Främst S-ledda regeringar har spelat Allan och låtsats att Sverige är världens humanitära stormakt. Och öst svenska skattemiljarder över korrupta regimer. Nu läggs kursen om.
KOMMENTAR. En mer torr framställning av regeringens utrikesdeklaration än den Tobias Billström (M) gav igår är knappast möjligt. Även om Billström inte tar avstånd från förra regeringens ”feministiska” utrikespolitik och inte drar tillbaka Sveriges ”erkännande” av den icke-existerande staten Palestina, lägger han fokus på väsentligheter.
Den nya regeringen har påbörjat en kursändring bort från att använda utrikespolitiken som ett verktyg för ”inrikes utrikespolitik”, för att i stället lägga kraft på realpolitik i vårt närområde. Det är bra.
Stöd till anfallna nationer
Också ordförande i utrikesutskottet Aron Emilsson (SD) lyfte de stora frågorna, om stöd till de folk och nationer som brutalt har blivit anfallna – Ukraina och Israel.
– Sverigedemokraterna har, ända sedan vi kom in i riksdagen, verkat för en stärkt försvarsindustri och sedan länge förordat en nationell försvarsindustristrategi. Det är dessutom viktigt att den gamla försvarsexportpolitiken har omprövats. Annars hade vi haft stora svårigheter att stödja Ukraina över huvud taget, sa han.
Det är en tydlig pik till rödgröna partier som i årtionden kampanjat mot vapenexport och nästan fått ta död på en industri där Sverige varit världsledande sedan 1600-talet. Svenska vapen är kända för sin höga kvalitet och uthållighet. Det är sanslöst att vänsterextremister så länge fått lägga strypgrepp på en viktig industri och export.
Vänstern gnabbas i sandlådan
Det som gjorde att utrikespolitiska debatten ändå blev solkig var att de rödgröna inte kan hålla sig från att göra utrikes- och säkerhetspolitiken till en inrikes lekstuga. S, V, MP och C högg mot Aron Emilsson på det mest tarvliga vis, genom att slänga upp udda citat av personer som inte har något med den svenska nationella politiken att göra eller som medvetet missförstås.
Att försöka ge tjuvnyp åt Sverigedemokraterna är för dessa partier viktigare än att värna om svenska folkets säkerhet i en orolig tid.
Det säger något om hur naiva och bortkomna dessa partier fortfarande är. Det vore förödande för Sverige om de fick tillbaka makten i nästa val.