Ibland undrar man om kulturintresserade alltid måste vara politiskt urspårade extremister. Men så är det naturligtvis inte. Alla musiker och skådespelare faller inte för extremvänsterns påtryckningar.
I höstas spreds ett pinsamt uppror där ”kulturpersonligheter” krävde att Israels blockad av Gaza skulle upphöra. Det kritiserades för att inte ta avstånd från Hamas brutala våldtäkter och halshuggning av barn i Israel: Kändisar kan ingenting – skriver på upprop ändå.
Nu har de gjort det igen. Denna gång kräver kändisuppropet att Israel ska bojkottas och hindras från att vara med i Eurovisionens sångtävling. Det nya uppropet är lika amatörmässigt som det förra.
Man jämför Israel med Ryssland. Det är extremt obegåvat, eftersom Ryssland är en anfallande stat medan Israel försvarar sin civilbefolkning mot attacker av en blodtörstig terrororganisation uppbackad av Iran och vars mål är att förinta staten Israel.
Det är också okunnigt i det att man blandar samman staten Israel med public servicebolag. Man kan inte göra ett TV-bolag ansvarigt för regeringens politik.
Den starkt engagerade och hatfyllda energi som utspelen mot Israel präglas av, gör att hela syftet med uppropen blir tvivelaktigt. Är det bara ett förtäckt judehat vi ser?
Låter sig inte bli nyttiga idioter
Därför är det glädjande att många artister vägrat ställa upp i denna iver i att bojkotta Israel. Över 400 kulturpersoner stöttar Israels medverkan i Eurovision, rapporterar SVT.
I ett öppet brev skriver artisterna att de med sitt undertecknande stöttar arrangören av Eurovisionens sångtävling, EBU, i deras beslut att inte agera mot Israel.
”De som vill att Israel utesluts undergräver tävlingens anda och förvandlar den från ett firande av gemenskap till ett politiskt verktyg”, står det i brevet.
Professionella artister
De som är framgångsrika och begåvade inom musik, konst, film och annan kultur gör rätt i att hålla sig borta från dagsaktuella politiska strider. De som inte deltar i allehanda bojkotter visar att de är professionella artister och inte har någon anledning att leka politiker eller statsvetare.
För egen del undviker jag de skådespelare och musiker som skaffar sig en radikal politisk image. Det förstör deras möjlighet att bli trovärdiga som konstutövare. De reducerar sig till politiska amatörer med storhetsvansinne. De blir platta, endimensionella och intetsägande. Bara redskap för andras extremism. Sådana typer är ointressanta.