Genom begrepp som ”kritisk vithetsteori” smutskastas västvärlden hämningslöst i medier, på universitet och i skolor. Självhatet i väst skärskådas med stor skärpa av Douglas Murray, brittisk redaktör och författare.
För mig som började följa samhällsdebatten på 1970-talet känner igen den iver och starka tilltron till några enkelt formulerade dogmer, som ”woke” har blivit i dagens debatt. Den gången var det marxister som skanderade att ”proletariatets diktatur” måste införas! Om man inte vinner folket genom demokratiska val, måste en beväpnad revolution ske!
Dogmatism förr och nu
Samma dogmatism finns nu femtio år senare, på 2020-talet, fast då är dogmerna inte klasskamp utan orättvisa mellan raser och etniska grupper.
Skillnaden är att för femtio år sedan skedde debatten mot en fond av den verklighet som fanns bakom muren, den brutala och totalitära kommunismen styrd av Sovjetunionen. Det gjorde att det var relativt enkelt att avfärda marxisternas ”sanningar”.
Svårare är det att idag tillbakavisa de extrema budskap som framförs genom ”kritisk vithetsteori”. Den är mer subtil och den tar form som ett cirkelresonemang, vilket gör att den som tar avstånd från premissen omedelbart stämplas som bevis på att teorin är sann. Den som går emot teorin är rasist.
Detta sätt att aggressivt attackera meningsmotståndare har varit mycket framgångsrikt. Vänsteraktivisterna har lyckats tysta kritiken. Få är beredda att riskera att bli stämplade som rasister.
Det är ju dessutom så att rasism har funnits, och finns. Men det är omfattningen och hur mycket den påverkar människors vardag i väst idag som överskattas på ett extremt och fullständigt oproportionerligt sätt.
Och den vilseledande propaganda som kan peka på ett uns av sanning, kan bli mycket effektiv och få enormt stort genomslag. Att diskutera gråskala, när ena sidan alltid målar i svar och vitt, är mycket svårt. Debatten blir nästan omöjlig att vinna.
Vågar punktera anti-västliga propagandan
En som både ger sig in i att avslöja lögnerna med ”kritisk vithetsteori” och gör det med stor skicklighet är Douglas Murray i boken ”Kriget mot väst – att bemästra en tid av oförnuft”.
Det är en fröjd att läsa Murray och hur han blottlägger svagheterna i woke-resonemangen om att västvärlden är så fruktansvärt hemsk och skadlig.
Jag läste boken för att se med vilken metodik som Murray skulle använda för att blottlägga den ”kritiska vithetsteorin” utan att själv fångas i anklagelsen om rasism. Och han gör det verkligen övertygande.
Hur? Jo, genom den enkla och otvetydiga metoden att jämföra västvärlden med övriga civilisationer här på jorden. Hur har rasismens värsta systematiska form – slaveriet – fungerat i Mellanöstern, Asien och Afrika, relaterat till Nordamerika? Slaveriet har varit betydligt mer omfattande i muslimska länder.
Skälet att vi inte har så många berättelser om den är att man konsekvent kastrerade slavar, så det finns inga efterlevande. I Indien är kastsystemet betydligt mer brutalt än någonstans i västvärlden när det gäller uppdelningen mellan ”högkastiga” etniska grupper och de som tillhör underklassen.
Och i Afrika var det vissa stammar som fångade in andra stammars medlemmar och sålde dem till slavhandlare både i östlig och västlig riktning. Afrikaner är alltså inte alls bara offer. Där finns också ansvariga för slaveriet.
Murray menar att det är en förvriden syn att människor i den icke-västerländska världen befolkas av oskuldsfulla paradisvarelser.
Mot denna bakgrund påverkar han att brister i debatten om ”kompensation”, som blivit ett populärt tema för woke-vänstern. Hur mycket ska de afrikanska stammar betala som förslavade andra? Och ska vita vars förfäder kom till USA efter inbördeskriget då slaveriet upphört, och därför inte var del av systemet, betala skadestånd? Och de med samma etniska bakgrund som slavarna som kom till USA på annat sätt än som en del av slaveriet, ska de verkligen få skadestånd, även om de aldrig drabbades?
Rädda västvärldens förnuft
Syftet med boken är att försvara den stora framsteg som västvärldens civilisation bidragit med. Alltså demokratin, de medborgerliga rättigheterna och rättsstaten. De faktorer som lyft inte bara väst utan hela världen ur misär.
”Vi har gått från att uppskatta och lyfta fram det som är bra i den västerländska kulturen till att hävda att varje del av den måste monteras ned.”
Det är för att förhindra det som Murray skrivit boken. Och den behövs.
*
Se också helgens poddavsnitt av Riksronden där Richard Sörman och jag diskuterar boken:
(Disclaimer: Innehållet i Youtubeklippet omfattas inte av utgivningsbeviset och utgivarens ansvar.)
Du kan också lyssna på Riksronden som podd hos Apple eller Spotify.
Se tidigare avsnitt i spellista hos Youtube.