Politikens banalisering kan exemplifieras av hur torftigt det blir när småpartier inte har någon politik, men ändå är viktiga för att Socialdemokraterna ska kunna komma tillbaka till makten.
Att Aftonbladets ledarsida hejar på Centerpartiet när de har seminariepunkter med rubriken ”Mer porr i skolan!” är på något sätt talande i tiden. De partier som stod för öppna gränser och ville välkomna 30 miljoner migranter till Sverige har inget att komma med, nu när politiken läggs om i stram och restriktiv riktning.
Vad ska man då göra i ett parti som inget har att tillföra?

Ja, Aftonbladet vet: ”Alldeles oavsett vad Centerkvinnorna har kokat ihop kan det inte vara helt dåligt. Det behövs några politiska elchocker för att skaka liv i dagens Centerparti.”
Vad ska vi med småpartier till?
Omsorgen om Centerpartiet vore rörande, om det inte var så cyniskt. Socialdemokraterna behöver de 4 procent väljare som C kan skrapa ihop för att ha en chans att återfå statsministerposten i valet 2026.
Därför är Aftonbladet nöjt med att centerledaren Muharrem Demirok ”låter i mycket som en sosse”. Här har Rörelsen möjligen ett stödparti att lita på. C har förvirrat velat i mitten, blivit relevanta och saknar inflytande.
Ett perfekt byte för S att lägga beslag på. Det sker genom att berömma att partiet sysslar med meningslös terapi, som att diskutera porr i skolan.
Det är så långt ifrån det ansvarsfyllda politiker behöver göra idag: Med all kraft återställa kärnverksamheterna i det offentliga som håller på att falla samman. Svenska folket har rätt att kräva ett politiskt ledarskap som löser samhällets verkliga uppgifter, inte är del av problemet.