En hänförd cirkuspublik väntar i hemlighet på nästa saltomortal. Socialdemokraterna har totaltvänt i fråga efter fråga. Det som var ”rasism” anser S nu att de var först med. Ett nej till Nato blev ja. Kärnkraften stängdes ned med tårta i S/MP-regeringen, något man nu inte vill kännas vid.
Den riktigt stora saltomortalen har inte utförts än, menar Fredrik Haage i ledare i Smålandsposten.
”Socialdemokraterna har fortfarande inte förklarat att man kan tänka sig att samarbeta med Sverigedemokraterna. Numret där artisterna överträffar sig själva, flyger och voltar mellan trapetserna och snurrar till synes obekymrade över fysikens lagar. Det där hoppet som inte borde vara möjligt.”
Mediernas undfallenhet mot S
Och vi kanske inte får se en sådan helomvändning från S. ”Jimmie Åkesson luftar nämligen sin ilska över just denna socialdemokratiska förmåga på DN Debatt”, skriver Haage och fortsätter:
”Åkesson har en poäng när han pekar ut svensk media som en anledning till att Socialdemokraterna lyckas med sina fräckheter. Partiet ställs inte till svars på det sätt som är journalistiskt befogat. Andra partier skulle inte komma undan om de höll på på samma sätt.”
S kan göra det igen
Enligt Haage är det stor sannolikhet att Socialdemokraterna gör nya helomvändningar. Det vore enkelt för Magdalena Andersson att lägga ut texten om att ”exceptionella omständigheter kräver att…” för att förklara varför S vänder sig till SD för landets bästa.
Han ser dock Jimmie Åkessons kritik mot Socialdemokraternas skenhelighet som ett tecken på att något sådant inte kommer att ske. ”Dörren slås igen i ställer för att öppnas. [Sverigedemokraterna] är inte lika makthungriga som Socialdemokraterna och det är ett gott tecken inför den parlamentariska framtiden.”
Socialt ansvarstagande men inte socialister
Det är en högst rimlig analys. Sverigedemokraterna är socialkonservativa. Det gör att partiet skulle kunna samarbeta med S om mjuka välfärdsfrågor, om social trygghet för människor som inte har några högra löner. Men det är så mycket annat som står i vägen. Socialdemokraterna har, med start 1968, blivit radikala aktivister som vill bryta sönder alla normer som också är viktiga för att skapa en trygg tillvaro för de många människorna.
Kulturkampen har blivit viktigare än ekonomisk höger-vänsterpolitik på grund av den extrema invandringen. Den skakar nu det svenska samhället i grunden och riskerar att göra Sverige till en anarki utan någon trygghet alls. Vad spelar god sjukförsäkring för roll om ditt barn blir förnedringsrånad och tappar tron på livet? Vad spelar hyggligare a-kassan för roll om du blir hotad och ditt liv begränsat av gängkriminella medan polis och rättsstat fegar ur?
Här har Socialdemokraterna en stor skuld för att tryggheten för folket försvunnit. Och det är inte med det partiet tryggheten i landet kan återskapas. Här återstår många mandatperioders arbete där S måste hållas borta från makten för att något av det gamla Sverige ska kunna räddas.