I veckan hade DN ett tema: ”Historiskt bottenrekord för de borgerliga partierna”. I Riksronden analyserar vi varför. Och framför allt visar på hur alternativet till en socialistiskt ledd regering ser ur idag.
Det har hänt mycket i det svenska partipolitiska landskapet över tid. I DN pekar man på hur mycket de fyra borgerliga partierna – M, L, KD och C – har försvagats under de senaste 40 åren. I snitt har de fyra partierna fått 44 procent av väljarnas stöd i riksdagsval 1982-2022. Det jämförs med att de i senaste mätningen från Ipsos bara får 26 procent. Dessutom har C lämnat för att ingå i rödgröna gänget.
Men det som hänt är ju att Sverigedemokraterna kommit till. I Ipsos har regeringssidan – SD, M, KD och L – i senaste mätningen ett väljarstöd på 45 procent. Alltså är alternativet till en S-regering lika starkt som de borgerliga traditionellt varit.
DN:s politiske reporter Tomas Ramberg har dock rätt i att den socioekonomiska sammansättningen för det icke-socialistiska regeringsunderlaget har förändrats. Med SD blandas nu traditionella borgerliga väljargrupper som höginkomsttagare med arbetare. Men detta är ingen svaghet. Tvärtom. I Riksronden påpekas att framgångsrika politiker som Ronald Reagan och Margaret Thatcher blev det just därför att de också hade stöd av stora delar av arbetarklassen.
Och från att det borgerliga alternativet till övervägande delen varit liberalt, är det nya Tidösamarbetet till hälften konservativt.
Se helgens Riksrond här:
(Disclaimer: Innehållet i Youtubeklippet omfattas inte av utgivningsbeviset och utgivarens ansvar.)
Du kan också lyssna på Riksronden som podd hos Apple eller Spotify.
Se tidigare avsnitt i spellista hos Youtube.