Kan en regering vara stram i lågkonjunktur och ändå förtjäna högt betyg för ansvarstagande? Jo, att inte satsa nu, för att rädda svensk ekonomi för kommande år, visar på skickligt statsmannaskap.
Hur ska vi se på regeringen och Sverigedemokraternas budget. Här summeras intrycken efter gårdagens budgetdebatt i riksdagen.
Vågar vara stram
De generösa stimulanserna under pandemin är en orsak till de prisrusningar och efterföljande räntehöjningar som vi ser nu. Därför bör inte regeringen inte pumpa ut nya satsningar nu, trots lågkonjunktur. Att regeringen vågar avhålla sig från publikfriande satsningar är värt högsta betyg.
På detta sätt kan vi få sänkta räntor nästa år och inflation på acceptabel nivå. De som hävdar att denna prognos innebär att man kan börja satsa fattar inte att det är stramheten som ger sänkta räntor. Slutar regeringen var stram kommer räntorna att fortsätta öka.
En vänsterregering hade inte kunnat hålla sig från att satsa och framstå som jultomte. Även om det givit svenska folket ett värre läge nästa år.
Regeringen får högsta betyg här: 5 av 5.
Skattesänkningar på rätt sätt
Budgeten innehåller skattesänkningar som inte ens Socialdemokraterna klagar på. Nästan. Plastpåseskatten vill S inte ta bort. Dessutom skäller journalister, MP och C som bandhundar på att bensin- och dieselskatten sänks. Klimatmålen riskerar att inte uppnås. Det är stort att regeringen ändå försvarar att vanligt folk måste ha råd att kunna åka till jobbet där det inte finns tunnelbana.
I medier framställs det som att bränsleskattesänkningarna kan ”ätas upp” av världsmarknadspriserna. Detta är ju så korkat. Om S-V-MP-C fått majoritet hade inte bara världsmarknadspriserna höjt bränslepriserna vid pump utan också deras höga skatter. Varje liter bensin och diesel hade varit flera kronor dyrare om inte den nya regeringen sänkt skatterna.
Att vänsterpartierna inte protesterar mot jobbskatteavdrag visar hur viktigt det är att ge normala inkomster sänkt skatt. Inte minst därför att många bidrag är indexuppräknade i förhållande till inflationen och därmed ökar betydligt mer än löneökningarna. Här borde man ställa sig frågan om bidrag verkligen ska räknas upp automatiskt på detta sätt.
Regeringen får här betyg 4 av 5.
Kommuner och regioner måste ta sitt ansvar
Ett enormt belopp på 16 miljarder extra skickas till kommuner och regioner. De vill dock ha ännu många fler miljarder. Det har, som en ekonom sa, blivit svarta hål där hur mycket pengar som helst kan försvinna. Så ska det inte vara. Regeringen måste införa någon form av kvalitetskontroll. Malmö kommun – den kommun som får mest från andra kommuner och stat – öser ju exempelvis pengar över islamistiska verksamheter och märkliga jippon. Varför ska de ha mer pengar? De slösar ju. De borde tvingas vända på slantarna som alla andra.
En kvalitetskontroll av kommunernas produktivitet skulle göra att statsbidrag i större utsträckning hamnade hos kommuner som gör rätt saker och satsar på vård, omsorg och skola. Men ändå har svårt att få egna skatteintäkter att räcka till.
Att regeringen inte drar på trots att man vet att S kommer att attackera regeringen, ger högt betyg: 4 av 5.
Satsningar på infrastruktur måste planeras
En av statens kärnuppgifter är att se till att infrastrukturen i form av vägar, järnvägar, energiförsörjning och kommunernas vatten/avlopp och annat håller hög kvalitet. Många menar att regeringen borde satsa mer än den gör nu omedelbart. Men här måste en rejäl planering ske så att rätt prioriteringar sker. Förra regeringen ville ju lägga hundratals miljarder på en ny höghastighetsjärnväg som av kostnadsskäl blev en låghastighetsjärnväg med stationer ute i skogen dit man skulle tvingas åka med buss. Sådana felsatsningar får inte ske!
Investeringarna måste ha största möjliga nytta i vardagen, inte bli skrytprojekt som blir dyra men ineffektiva.
Ingen tvekan om att betydligt större summor måste satsas på infrastruktur framöver. Därför behöver de förberedas så att det blir görs klokt och rationellt.
Regeringen får högsta betyg 5 för att man inte gör lättköpta jippon för medierna, men man måste planera för rejäla satsningar kommande år.
Polis och försvar
Här finns ingen politisk laddning längre. Även vänstersidan har börjat förstå att om inte kaos och en orgie i våld ska eskalera krävs mer polis och om vi ska kunna skydda oss från angrepp från utlandet krävs en försvarsmakt som heter duga. Här är det inte pengar som är problemet utan organisationernas egen förmåga att växla upp. Polisens inkompetens handlar om att byta ledarskap och det är ingen budgetfråga.
Regeringen får, när det gäller budgetaspekten, högsta betyg 5.
Sammantaget får regeringen betyget 4,8 av maximalt 5 möjliga. Det är en prestation att hålla i pengarna när alla vill sprida dem för vinden. Att tänka på längre sikt är att tänka större.