Organiserad brottslighet finansieras i allt större utsträckning av bidragspengar. Kriminella utnyttjar bidragssystemen och detta måste åtgärdas, konstaterar regeringens särskilde utredare Amir Rostami, som är professor i kriminologi.
Det talas mycket om narkotika som inkomstkälla för brottslingar, men allt viktigare blir bidrag från kommunala och statliga bidragssystem.
”Ekonomiska incitament i kombination med låg upptäcktsrisk har gjort välfärdssystemen till lukrativa brottobjekt”, skriver Amir Rostami på Svenska Dagbladets debattsida.
Han föreslår i slutbetänkandet i bidragsbrottsutredningen att en bidragsspärr för dömda brottslingar införs och att bland annat Försäkringskassan och CSN får ett tydligt ansvar för att förebygga brott.
En spärr för att få nya bidrag för dem som dömts för bidragsbrott kan hindra den dömde från att få nya förmåner och stöd.
Regelverken behöver också förenklas så att fusk blir svårare. Han föreslår också att myndigheterna får rätt att kontrollera mer kring bidragssökanden.
Amir Rostami, särskild utredare för 2021 års bidragsbrottsutredning (S 2021:03) och professor i kriminologi