Medier slår upp att S-ledarna är ”i en klass för sig” när det gäller förtroende för partiledarna. Men siffrorna påverkas av att vänsterväljare är snålare med förtroende för motståndarna än icke-socialistiska väljare.
Det är tveksamt att opinionsinstitut så okritiskt publicerar mätningarna av förtroende som de gör. Det finns nämligen en underliggande förklaring som utgör en sorts manipulation. S-väljarna röstar ned andra partiledare. Därför får S-ledaren ett övertag.
Taktiksvar
Orsaken är taktik i hur man svarar. I Novus junimätning, där nedbrutna siffror finns publicerade, framgår att de som röstar på SD-M-KD-L ger 19 procent ganska/mycket högt förtroende för Magdalena Andersson.
Av de som röstar på S-V-MP-C ger bara 7 procent ganska/mycket högt förtroende för Ulf Kristersson och 4 procent för Jimmie Åkesson.
Detta fenomen återkommer i de flesta mätningar av detta slag.
Och fenomenet förklarar en stor del av skillnaden mellan det höga ”förtroendet” för Magdalena Andersson och det lägre förtroendet för regeringssidans partiledare.
Utan taktik är det jämnt mellan de tre stora
Mätningar av opinioner bör inte ske på ett sådant sätt att de som svarar kan påverka ”andra sidan” genom taktiska överväganden.
Därför är det mer korrekt att rapportera hur partiernas väljare ser på ”sin egen” partiledare. Då raderas möjligheterna till manipulation.
Och i Novus junimätning framgår partiledarnas förtroende bland egna väljare enligt följande:
Jimmie Åkesson: 95 procent har högt/mycket högt förtroende
Magdalena Andersson: 94 procent
Ulf Kristersson: 93 procent
Denna tabell ger en mer korrekt bild av opinionsläget.