Tidigare justitieministrarna Beatrice Ask (M) och Thomas Bodström (S) erkänner att de aldrig förstod vilken grov brottslighet som den okontrollerade invandringen skulle leda till.
KOMMENTAR. Nio personer skjutits ihjäl i Sverige på två veckor, senast i torsdags kväll då två personer dödades på en pub i Sandviken. Bara i natt sprängdes två flerbostadshus där hela fasader har rasat, av allt att döma som del i krig mellan kriminella klaner och gäng.
Våldet har ökat dramatiskt sedan massinvandringen tog riktig fart 2015. I en intervju 2019 sa dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) att ”vi såg det nog inte riktigt komma”. Det har satt bilden av att svenska politiker tappat greppet.
Nu har Dagens Nyheter intervjuat två justitieministrar som hade makten medan de kriminella ohindrat fick eskalera våldet och korruptionen.
”Ingen kunde förstå”
Tomas Bodström (S) var justitieminister i sex år fram till 2006.
– Ingen kunde förstå att det skulle gå så här illa, säger han nu.
Vilket ju inte är sant. Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna talade om hur det skulle bli och väljarna har hållit med, genom att i allt högre grad rösta på SD. Allt medan etablissemangen ägnade stor kraft attackerat dem som sa sanningen – men inte brytt sig om brottsligheten.
Boström är dock delvis självkritisk.
– Vi ägnade oss alldeles för lite åt integrationsproblematiken, och det anser jag är det stora problemet. Jag jobbade med brottslighet och hade fullt sjå att ge polis och åklagare verktyg, med väldigt stort motstånd i medierna. Jag jämfördes med Stasi.
”Man förutsåg inte”
Beatrice Ask (M) var justitieminister i åtta år, 2006-2014.
– Jag tror inte att man förutsåg de sociala problem som skulle kunna uppstå i utsatta områden, hur djupa de är och hur svåra de är att hantera, vad trångboddheten och arbetslösheten kunde leda till. Det fanns politiker som var ute och pratade om allvaret i detta, men det var inte riktigt okej att prata om, säger hon.
Hon menar att vissa initiativ togs, men att de möttes av kraftigt motstånd.
– Men det finns ju också gränser för vilken repressivitet man kan ha. Vi vill inte ha ett kontrollsamhälle och sätta barn i fängelse, det har vi haft en bred uppslutning kring.
Återigen lyfts motstånd i medierna fram som anledning för att politikerna inte gjort mer. Men är det verkligen medierna som ska sätta gränserna? Av hennes svar framgår att Ask, även om hon haft majoritet bakom sig, inte tänkt sätta barn som mördar i fängelse. Hon vill inte ha ”kontrollsamhälle” – och har istället givit oss ett samhälle där blodet flyter på gatorna.
Odugligt ledarskap
De här svaren, från båda tidigare huvudmotståndarna S och M, visar att svensk politik har saknat politiskt ledarskap under flera årtionden. De har ingenting sett komma. Och de fattar inte vilka djupgående kriminella strukturer som skulle uppstå på grund av den politik man bedrev. Genom att öppna gränserna för extremt stor invandring sköt man Sverige i sank, omöjliggjorde för de gamla intuitionerna att behålla greppet. Laglöshet breder istället ut sig.
När Bodström säger att gängen kommer att sluta självmant, kan man ju bara hånskratta. Så naivt. Så korkat.
Den nya regeringen lägger om kursen på flera plan. Med en mer repressiv statsmakt – där inte endast polisen agerar mot gängen, utan där socialen, skolan, Försäkringskassan, Kronofogden och Skatteverket också prioriterar att aktivt motarbeta och straffa de kriminella för att göra deras liv till ett helvete – kanske vi kan bryta utvecklingen mot alltmer våld och otrygghet.