Det finns inte några konkreta hot för höjningen från nivå 3 till nivå 4, trots att Säpo i egen definition anger att det ska finnas konkret hot för att uppfylla krav för nivå 4.
Istället anger Säkerhetspolisen andra skäl till att höja terrorhotnivån på en pressträff på torsdagseftermiddagen.
– Syftet är att samhället ska anpassa samhället för att minska risken att något ska inträffa, säger Säkerhetspolisens chef Carlotte von Essen.
För polisen ”blir det ingen större skillnad” i arbetet mot terroristhot, menar hon.
– Det [höjningen från 3 till 4] sker för att medvetandegöra att terrorhoten kommer att bestå under längre tid, tillägger hon.
Säpos chefsanalytiker Ahn-Za Hagström tillägger att ”den här nivån, siffran, är en sammanvägd bedömning. Och egentligen, och i sig, säger väldigt lite om det arbete som bedrivs.” (Se mer i Riks intervju nedan.)
Terrorexperter tveksamma till officiella skalan
Den här skalan har tidigare varit ifrågasatt. Läget höjdes till nivå 3 år 2010 då islamist sprängde sig själv på Drottninggatan i Stockholm.
Nivån höjdes till nivå 4 år 2015 sedan Säpo hade uppgifter om ett konkret hot om terrordåd. När detta hot avlägsnats sänktes nivån till 3 igen. När det skedde var terrorforskare förvånade över sänkningen.
Inför dagens beslut tonade terrorforskare ned innebörden av förändringen från nivå 3 och 4 just idag. Terrorhotet mot Sverige har under lång tid varit förhöjd.
– Jag förstår inte varför man väntat så länge. Jag förstår att man inte vill skrämma upp befolkningen men lamporna har blinkat rött under längre tid, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, till TT.
Det är oklart vilka effekter en höjning av terrorhotnivån kan få för andra myndigheter än Säkerhetspolisen, menar Ranstorp.
*
Intervju i Riks med Säpos chefsanalytiker Ahn-Za Hagström: