Nato är en försvarsallians, men turkiske presidenten Erdogan vill använda de för att stärka hans islamistiska regim. Orkar övriga Nato-medlemmar sätta honom på plats, så att Sverige kan bli medlem?

KOMMENTAR. Att en svensk statsminister välkomnas till Vita huset tillhör inte vanligheterna. Dåvarande svenske ambassadören i Washington DC, Henrik Liljegren, har berättat hur han fick jobba hårt för att få in statsminister Carl Bildt i Vita huset. Han fick gå via presidenthustruns traditionella the-bjudning för amerikanska Nobelpristagare.

Olof Palme var ju mycket utomlands, men då mest i mindre, obskyra länder som inte sällan var vänsterdiktaturer. USA skällde han på, och jämförde med nazismen vilket fick USA att ta hem sin ambassadör från Stockholm.

Utanför Nato

Bill Clinton besökte Sverige först sedan han avgått, vilket gjorde att George W Bush var den förste sittande amerikanske president som besökte Sverige (EU-toppmöte i Göteborg 2001). Clinton fick frågan varför det dröjde så länge. Han svarade att Sverige fanns i en lugn del av världen och inte var med i Nato.

Just Nato-ansökan har nu fått nuvarande statsminister Ulf Kristersson att bli inbjuden till Vita huset. Det är ett sätt för USA att pressa Erdogan att godkänna Sverige inför Nato-toppmötet om en vecka.

Om Erdogan fortsätter trilskas sedan Biden sagt hur viktigt det är att Sverige kommer med i försvarsalliansen, utdelar Erdogan en rejäl näsknäpp mot Biden och USA.

Det är en dragkamp. Vem är mäktigast?

Prestigekamp

Alla stora medier i USA har lyft fram Kristerssons besök och Bidens tydliga vilja att se Sverige i Nato nästa vecka. Om Erdogan nekar Sverige och därmed går emot USA:s vilja sätter han mycket på spel.

Frågan är om Erdogan vill offra sin prestige och ställning i väst genom att streta emot ett medlemskap för Sverige, som alla ser som i längden oundvikligt med anledning av det ryska anfallskriget mot Ukraina.

Erdogan kan sälja smöret och tappa pengarna. Alltså neka Sverige, förlora vänskap med USA och längre fram ändå tvinga acceptera Sverige i Nato. Då är det lika bra att låta Sverige komma med nu, och inhösta en bättre förhandlingsposition med USA inför det köp av amerikanska stridsflygplan han länge velat göra.

Om Erdogan däremot tycker att det är bättre att bli hjälte i extrema islamistiska kretsar, fortsätter han bråka med västländerna och nekar Sverige ett godkännande. Det är nog det han helst vill göra. Men priset kan bli högt. USA kan mota ut Turkiet ur försvarsalliansen.

Turkiets framtid

Man skulle kunna se Erdogans besked som ett vägval för Turkiet. Ska man finnas kvar i den västliga försvarskretsen, eller ska man glida över i kretsen med Ryssland, Iran och Kina?

Det är viktigt att ha i minnet att Sveriges Nato-medlemskap i ganska liten utsträckning handlar om Sverige, utan om andra spelares positioner och relationer i den internationella storpolitiken.