Så fort någon inte får de pengar av staten de vill ha, hävdar man att det är hot mot demokratin. Argumentationen är löjlig. De som kallar sig forskare borde ha lite högre intellektuell nivå.

Regeringen har dragit in 190 miljoner kr ur statens budget avseende ”utvecklingsforskning” och ”forskningsbistånd”.

Mot detta protesterar de som fått dessa pengar i tidigare budgetar. Naturligtvis är det inget roligt besked för dem att få ”nej” till nya friska skattepengar.

Ändamålet låter bra, när forskare i debattartikel protesterar: ”Utvecklingsforskning är viktig för att den skapar kunskap om hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning”.

Men är varje krona till detta ändamål viktigare än allt annat statsbudgeten ska gå till?

Forskningen får stora pengar

Biståndsminister Forsell replikerar att besparingen berör drygt två procent av Vetenskapsrådets anslag. ”98 procent är alltså intakt.” Han hänvisar också till att det samlade svenska offentliga forskningsstödet under 2022 uppgick till hela 50 miljarder kronor. Vilket kan jämföras med att hela rättsväsendet med polis, domstolar och kriminalvård får 68 miljarder.

Ministern pekar också på att utvecklingsforskningen har andra stora budgetposter att hämta pengar ur via Sida, Folke Bernadotteakademin och Nordiska Afrikainstitutet. Enbart Sidas forskningsstrategi uppgår i år till 440 miljoner kronor. 

Andra ändamål också viktiga

Forsell ger skäl till att man tar bort en post i Vetenskapsrådets anslag: ”Ett kraftigt försämrat omvärldsläge, med ett krig i Europa, får stora effekter på många politikområden. Det gäller inte minst vårt bistånd.”

En sådan omvärldshändelse är kriget i Ukraina. Regeringen ger ju enormt stöd till Ukraina, värt tiotals miljarder kronor.

Men detta skäl godtas inte av forskarna. Professor Anders Björkman skriver i ännu en debattartikel att forskningen ”raseras”, vilket är oerhörda överord med tanke på vilka stora belopp som fortsatt regnar över forskarna. Han skriver också att biståndsministerns hänvisning till Ukraina är ”både befängt och irrelevant”.

Förlåt? Är ett krig i vår närhet ”irrelevant”?

Kritiken är pinsamt egocentrerad

Som sagt, att förlora en inkomstkälla är aldrig kul. Men när forskare använder så tarvliga argument i sin kritik av regeringen framstår regeringens beslut som synnerligen klokt.

Forskare som inte kan skilja på sina personliga önskemål och demokrati ska nog inte ha mer pengar. Detta sätt argumentera – ”jag har rätt till allt jag vill, och får jag inte det är det ett hot mot demokratin” – är infantilt, egocentriskt och korkat. Demokrati är större än forskarnas anslag. Demokrati är beslut av en regering vald av svenska folket. En regering som tvingas prioritera hårt mellan många goda verksamheter.

Dessutom: Forskare som tycker ett krig som dödar tiotusentals civila i vårt närområde, ett dödande som pågår just nu, är ”irrelevant”, ska nog inte lägga sig i politik överhuvudtaget.