När vänsterledaren talade i Almedalen var det ”privatiseringarna” som var måltavla. Förstatliganden över hela linjen är Nooshi Dadgostars lösning. Budskapet är tydligt, men håller det?

Det var ett rakt och ideologiskt tal under parollen ”Vi ska ta tillbaka kontrollen”. Dadgostar vill förstatliga järnvägen, skolorna, apoteken, fastigheter och båttrafiken till Gotland samtidigt som elpriser, matpriser och bankräntor ska styras politiskt (hur nu det ska gå till).

”Den ekonomiska skadan för svensk basindustri är enorm” citerade Dadgostar ur exportföretagens larm om hur dåligt järnvägen fungerar numera. ”Jacob Wallenberg säger att Sveriges bottennotering i den europeiska tillväxtligan beror på att vi har legat på latsidan sedan 1990-talet när det kommer till infrastruktur. Så vänner håll i er nu! Jag kan bara hålla med”, sa Dadgostar.

Är politiken skickligare att driva verksamheter?

Budskapet är enkelt: bara politiken tar över dessa verksamheter så kommer det att bli bättre och billigare.

Men är politiken och myndigheterna skickligare än andra? Knappast.

Titta bara på Trafikverket. Denna statliga myndighet klarar inte längre av att lägga tågtidtabeller för de statliga järnvägsnätet. Knappast någon förebild för den som vill förstatliga verksamheter. Med uselt ledarskap spelar organisationsformen – privat eller statligt – ingen roll: resultatet blir kaos.

Om sanningen ska fram, är politiken minst lika usel på att driva verksamheter som de privata aktörerna.

Verkliga problem

Men Dadgostars budskap har en poäng, eftersom hon pekar på verkliga problem. Tågen går inte i tid. Skolan har stora problem. Kommuner har sålt fastigheter med kortsiktiga perspektiv.

Här var Dadgostar konkret på ett sätt som jag gillar. Varför inte tala mer om de konkreta problemen och konkreta förslag till lösningar?

Vänsterpartiets universallösningar är förstatligande. Där har man fel. Där är man ideologiskt förblindad av sitt socialistiska perspektiv.

Förändringar krävs, men vilka?

Så Dadgostar har rätt i att förändringar måste ske. Men snarare än förstatliganden rakt över, borde det handla om att skapa raka och tydliga incitamentstrukturer så att de privata inte kan missbruka skattemedel, utan verkligen förmås uppnå valfrihet och mångfald av lösningar för medborgarna.

I vissa fall är dock förstatligande rätt. Järnvägen måste ha egen underhållspersonal. Men då krävs att man får till statligt ledarskap, och inte det haveri som råder på Trafikverket.

På skolans område borde exempelvis nationella prov och andra instrument för att utvärdera eleverna ske av en statlig myndighet, och inte av skolorna själva. Det skulle göra att elever, både på privat och kommunala, skulle bli mer likabehandlade vid betygsättning.

Alltså. Dadgostar tar upp viktiga samhällsproblem, men lösningarna borde pragmatiskt anpassas efter verksamheternas art, inte utifrån ideologiska ståndpunkter – varken ren socialism eller rent marknadstänkande.

Bäst av oppositionsledarna

Trots alla hånfulla slängar Dadgostar gav åt regeringssidan, tog hon upp konkreta ämnen som berör många människor. Det gjorde att hennes tal var det bästa från oppositionens sida.

*

Betyg på Almedalstalen

Ulf Kristersson (M): 4 av 5.
Nooshi Dadgostar (V): 4 av 5.
Muharrem Demirok (C): 2 av 5.
Magdalena Andersson (S): 2 av 5.
Märta Stenevi (MP): 1 av 5.