Statsminister Ulf Kristersson (M) inledde partiledartalen i Almedalen vid lunchtid. Hans betonade mjuka frågor och moraliskt ansvar, som kontrast till vänsterns tjat om ständigt mer pengar till utsatta områden.

Talet var verkligen annorlunda. Här fanns tydliga konservativa tongångar med fokus på ”mjuka” aspekter. Alltså inte så mycket om brott och straff, utan om hur rekrytering till klan- och gängkriminalitet ska stoppas.

Kristersson talade om att Sverige måste återupprätta ”skötsamhetsideal”. Om att vi måste stärka normer och moral i samhället, så som tidigare generationer gjorde när de lyfte Sverige från fattigdom till ett av världens rikaste. Att återknyta till Sverige när vi hade framgångar är smart. Och det är ingen tvekan om att framgångarna byggdes på stränga normer och arbetsmoral.

Även om han inte sa det, är Kristerssons budskap att den vänster som är för normupplösning står för tillbakagång, anarki och sammanbrott.

Upphävd sekretess

Ett led i att skärpa normer och moral är att upphäva den sekretesslagstiftning som förhindrar det offentliga från att gripa in mot barn i riskzonen. Kristersson nämnde ”Lex Luna”, reformen som döpts efter den 10-åriga flicka som våldtogs och fått sitt liv sönderslaget av en ung migrant, som både socialen och skolan visste var våldsam men lät hållas – av rädsla att stämplas som rasist.

Kristersson kallade nuvarande sekretessbestämmelser för ”avsiktlig slapphet”. En mycket träffsäker formulering. Alla myndigheter – polis, social, skola, sjukvård, försäkringskassa – måste tvingas till att informera varandra om barn i riskzonen, istället för som idag tiga.

Föräldrar ska inte kunna hindra insatser från det offentliga, så som de kan idag, klargjorde Kristersson.

Starkare socialstat

Det är tragiskt, men dessa åtgärder är nödvändiga eftersom så många kommer från kulturer som inte förstår eller accepterar de svenska sättet att leva. Socialstaten måste bli handgriplig med mer tvång och tidiga insatser.

Här har alltså liberaler som varit för öppna gränser tvingat fram en starkare statsmakt som griper in i människors vardag. Detta för att göra samhället säkrare. Just säkrare var ett av tre signalord på scenen bakom Kristersson.

Hoppfull, men med krav

Statsministern sa sig vara medveten om att många medborgare tvivlar på att landet går att rädda. Men han var säker att vi på samma sätt som tidigare generationer åter skulle kunna lyfta landet från misär till framgång.

Men han reserverade sig mot floskelpositivismen. Tack och lov för det!

Han var hoppfull, men gjorde ett viktigt tillägg: ”hoppfullhet är förpliktigande”.

Betyg 4 av 5

Kristersson ville balansera upp de hårda åtgärderna som kriminalpolitiken handlar om, med mjuka perspektiv. Det är svårt att göra det, utan att bli motsägelsefull eller intetsägande. Men jag tycker Kristersson klarade det väl.