Föreningar, företag och växlingskontor används av kriminella för att hantera sina växande förmögenheter på bidragsbrott och narkotikahandel. ”Kommer vi åt pengarna kommer vi åt de kriminella”, säger rikspolischef Anders Thornberg.
Korruptionen i Sverige växer snabbt. Bidragsbrotten, alltså att kommuner och myndigheter felaktigt betalar ut skattemedel till kriminella, kan ge större inkomster än narkotika.
Systemhotande korruption
– Vi pratar om en industri som är kopplad till synnerligen grov brottslighet, sa Hans Brun, terrorforskare vid polisens sektion Nationellt bedrägericentrum för en tid sedan.
– Det är en enorm kapitalbas som kan återinvesteras i annan kriminalitet eller i legal verksamhet. Vi menar på att de här brottsvinsterna är systemhotande. Man kan köpa skickliga advokater, man kan muta sig in i känslig verksamhet, konstaterade han för SvD.
Vid en presskonferens på torsdagen underströk också rikspolischef Anders Thornberg att den ekonomiska brottslighet blir ett allt viktigare inslag inom gängkriminalitet och utgör just nu det största hotet.
Kriminella utnyttjar föreningslivet, företag och inte minst växlingskontor.
– Växlingskontor utgör grundstenen för den parallella ekonomin, det vill säga den kriminella ekonomin, säger Thornberg enligt TT.
– Kommer vi åt pengarna kommer vi åt de kriminella, menar han.
Utnyttjar brister i bidragssystemen
De kriminella har fått en ökad förmåga att identifiera brister i det svenska välfärdssystemet, säger Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Monica Rodrigo i ett pressmeddelande. Samtidigt styrs mycket av brottsligheten i Sverige från utlandet, vilket försvårar utredningsarbetet.