Justitieminister Gunnar Strömmer (M) reagerar kraftigt efter lördagens uppgifter i Aftonbladet om att den S i Botkyrka vill låta kommunbidrag gå till ABF som har dokumenterade kopplingar till gängkriminella. På tiden att regeringen reagerar.
KOMMENTAR. I ett inlägg på Facebook kräver Stömmer att Socialdemokraterna talar om vad de står för.
Andersson måste träda fram
”Magdalena Andersson måste nu träda fram, tala klarspråk om vad som händer och en gång för alla städa upp i sitt eget parti”, skriver Strömmer.
Nu ”framstår det som att man bakom kulisserna försöker luckra upp de bidragsregler som skärptes när det avslöjades att gängkriminella infiltrerat ABF:s fritidsgårdar. Om detta stämmer är det utomordentligt allvarligt.”
S får inte komma undan
Det parti som oftast kommer undan mediekritik vid skandaler är Socialdemokraterna. Magdalena Andersson behövde inte svara på hur hon råkade ha svart städhjälp utförd av efterlyst person. Det blev istället ett exempel på hur illa arbetsmarknaden fungerar.
När ungdomsförbundare sjunger antisemitiska ramsor i första maj-tåget i Malmö fanns det inga etablissemangsmedier som ställde frågor till partiledningen. Rasism i arbetarrörelsen är okej.
Och nu senast när ABF i Botkyrka bevisligen låtit kriminella infiltrera fritidsgårdarna som studieförbundet bedrev med kommunala bidrag. De S-politiker som bekämpat kriminella blir avsatta och deras efterträdare försöker åter få skattepengar att rulla till verksamhet med samröre med kriminella. Detta samtidigt som de som vill ha lag och ordning skräms till tystnad.
Var är indignationen? Om detta varit ett borgerligt parti, eller SD, hade medierna toppat nyhetssändningarna i veckor med avslöjanden. Nu blev det snabbt tyst, tills Aftonbladets krönikör Oisín Cantwell avslöjar att S-ledningen fått larm från halva S-fullmäktigegruppen om oegentligheter utan att agera.
Regeringen måste agera
Därför är det bra att justitieministern nu reagerar. Vi kan inte låta kommuner bli styrda av politiker som går klan- och gängkriminellas ärenden. Dessa band med brottsligheten måste blottläggas så att väljarna kan avgöra om man vill stödja dem som kan misstänkas gå kriminella ärenden, eller om man ska välja partier som bekämpar dylik korruption.
Kontrollen över hur kommuner får använda sina medel måste skärpas. Vi har kommunalt självstyre i Sverige, och det har varit en framgångsfaktor i att utveckla olika lösningar på lokal social välfärd. Men systemet är sårbart och lätt för organiserade kriminella ligor att infiltrera och ta över. Det visar arbetarkommunen i Botkyrka med all önskvärd tydlighet. Genom några tiotal nya ”medlemmar” kunde man rösta bort den lokala S-ledningen som agerat mot kriminell infiltration.
Utbetalningar till föreningslivet är en utmärkt och lättanvänd väg för korruption. Skriv vackra bidragsansökningar och få stora summor skattemedel – stoppa dem sedan i egna fickor. En sådan utveckling är förödande för Sverige – landet som finansierar kriminella med skattemedel.
Tyvärr fungerar inte den gamla svenska folkrörelsemodellen längre. Den har blivit redskap för helt andra och farliga aktörer. Politiker måste garantera att skattepengarna används för avsett ändamål. Inte en krona ska till föreningar som anlitar kriminella.