Staten ställer särskilda krav för att bevilja finansiering av olika forskningsprojekt. Det handlar om genus, mångfald och klimat, perspektiv som ofta är helt irrelevanta för forskningen i fråga.
En ny rapport från Studieförbundet för näringsliv och samhälle (SNS) visar att det blivit allt vanligare att pengar till forskning fördelas via myndigheter och forskningsråd. Därifrån ställer detaljerade krav för att bevilja finansiering. Samtidigt har forskningsrådens finansiering blivit viktigare del av universitetens ekonomi. Någon från politiken fri forskning är det ofta inte tal om.
I synnerhet de socialdemokratiska regeringarna (2014–2022) har allokerat mer medel till strategiska och nationella forskningsprogram, som tilldelas genom riktade utlysningar.
Styr med vänsterideologiska krav
Detta indikerar att regeringen har använt råden i första hand för att styra inriktningen på lärosätenas forskning snarare än att försöka uppnå ökad produktion och spridning av forskningsresultat.
Rapporten konstaterar: ”Ansökarna måste ofta ange hur de tänker integrera perspektiv som handlar om genus, jämställdhet, mångfald och/eller klimatförändringar i forskningsprojektet. Detta ska ske även om dessa perspektiv är helt irrelevanta för projektet i fråga (till exempel kan ett forskningsprojekt i matematik eller astronomi behöva ta hänsyn till genusteorier).”
Regeringen låter dessutom myndigheter formulera krav för forskningsanslag vilket ger ”dessa myndigheter incitament att föreslå riktade program i syfte att maximera tilldelning av finansiering till sig själva.”
Det riskerar att leda till en ”likformig forskning”, enligt Roger Svensson, docent i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, som skrivit rapporten.
*
Läs SNS-rapporten: Konkurrens och styrning i den statliga forskningsfinansieringen (pdf)