Regeringen får kritik av oppositionen för att vårbudgeten är stram. Men denna återhållsamhet ger skäl för Riksbanken att avstå från att höja räntan nästa vecka, menar ekonomikommentator.

KOMMENTAR. Medan oppositionen klagar ger den ekonomiska ”expertisen” högre betyg till regeringen när de förklarar fördelarna med en stram budget.

Ränteökning kan hejdas

I kampen mot inflationen och skenande matpriser har arbetsmarknadens parter dragit sitt strå till stacken genom att hålla igen i löneavtalen. Också ett minskat kostnadstryck från omvärlden och den inbromsande konjunkturen talar för att inflationen snart ska falla tillbaka, rejält.

”Plötsligt riskerar 0,5 procentenheters räntehöjning till 3,5 procent nästa vecka att vara för mycket, för sent”, skriver ekonomen Nils Åkesson i DI.

Inflationen innebär, skriver Carl Johan von Seth i DN, ”att rörelsefriheten just nu är ovanligt begränsad eftersom stimulerande åtgärder kan motverka Riksbankens åtstramande inflationsbekämpning. Obetänksamma beslut kan få räntorna att sticka iväg ännu mer. Och att det är därför som regeringen tycks vänta med stora ekonomiska åtgärder.”

Bäddar för satsningar längre fram

SvD Näringslivs Johan Carlström bedömer att två faktorer spelar in i regeringens beslut att lägga en stram budget. Dels vill man inte underblåsa inflationen, dels ger det möjligheter att öppna plånboken lagom till nästa val 2026. Exempelvis kan det komma lättnader i amorteringskravet, det som partierna talade om i valrörelsen.

Efter slösaktiga år

Flera påpekar att förväntningarna på regeringen att vräka ut nya satsningar har blivit höga i vår tid, inte minst efter pandemiårens extremt aktiva politik. Väljare, politiker och journalister vande sig vid att stödpaket och extrainsatser för mångmiljardbelopp lanserades nästan varje månad.

Nu är den tiden över. Dessa satsningar var nödvändiga under pandemin, men de är en viktig orsak till att inflationen blev hög och att många hushåll nu drabbas av stigande räntekostnader.

Regeringen agerar för att vända denna utveckling och få ner inflation och räntor.

Icke-inflationsdrivande satsningar

Men går det inte att göra satsningar som inte driver på inflation och högre räntor?

Ekonomiskribenten Johan Schück menar att regeringen hade kunnat vidta stimulanser utan att driva på inflationen. Satsning på offentliga investeringar och lägre arbetsavgifter behöver inte spä på inflationen, menar han.

Och Oscar Sjöstedt (SD) påpekar att sänkta energiskatter på diesel, bensin och el är prioriterat för hans parti då sådana inte driver inflation, vilket däremot sänkt skatt på arbete gör.

Att hålla igen nu, gör att man har bättre möjligheter att vara offensiv senare. Vi kan förvänta oss att regeringen gör mer till ordinarie budget i höst, då ekonomiska läget förhoppningsvis är bättre än nu.

*

Se intervju i Riks med Oscar Sjöstedt (SD) om vårbudgeten: