Argumenten för mer invandring är inte nya, men gamle L-ledaren, numera C-väljaren, Bengt Westerberg har en mer seriös ton när han i uppmärksammad artikel försvarar en fortsatt stor invandring till Sverige.
KOMMENTAR. Westerberg försvarar på DN-kultur den politik som förts de senaste 20-30 åren på migrationsområdet. Men han förnekar inte problemen med kriminalitet och han anklagar inte kritikerna för att extremister. I den meningen är det en tillnyktring.
Insikterna börjar sjunka in
I moderata SvD skriver redaktören Tove Lifvendahl att man kan läsa Westerberg som ett slags kvitto på att insikterna om invandringens problem till slut börjar sjunka in. Westerberg framförde inte denna sorts resonemang för 10-20 år sedan, och om han gjort det hade han genast stämplats som rasist och fascist.
I Folkbladet (S) påpekar redaktören Widar Andersson att det faktiskt var FP och V som drev på för öppna gränser medan S och M länge höll emot. Andersson riktar kritik mot Westerbergs synsätt: ”Därför blir det ett idealistiskt mästrande och smått förolämpande att påpeka att hundratusentals invandrade människor minsann arbetar och sköter sig. Det är klart att de gör. Vad skulle de annars göra? Att de flesta svenskar och invandrare sköter sig och arbetar balanserar ju liksom inte Sveriges problem med getton, gangsters och ett stort bidragsförsörjt utanförskap med utomeuropeiska rötter.”
I Riks avfärdas Westerbergs argument
Det finns mer att kritisera. I Riks avfärdar jag Westerberg på flera punkter. Vi behöver inte fler invandrare för att köra bussar och för att sköta vård och omsorg. Det finns idag 1,3 miljoner vuxna i arbetsför ålder som inte är självförsörjande (då är vuxenstuderande borträknade). Det är ju dessa som måste tvingas in i arbete – eller återvandra till sin hemregion i Mellanöstern eller Afrika.
Se inslaget i Riks: