Vasaloppet är världens största och äldsta tävling på skidor. Idag vanns loppet av Emil Persson på 3 timmar och 37 minuter. Loppet är till minne av Gustav Vasa och hand befrielsekamp som gav Sverige självständighet.

För femhundra år sedan ska Gustav Eriksson Vasa, enligt Peder Svarts krönika från 1500-talet, ha talat till folket i Mora. När han inte fick dem med sig på uppror mot danske kungen Kristian (tyrann) flydde Gustav undan dansklojala knektar mot Norge.

Dalkarlarna ska dock ha ångrat sig och skickat några män på skidor för att hämta tillbaka honom – ”dag och natt skidar så några dalkarlar efter Gustav”, skriver Svart. De hinner ikapp honom i Sälen. Därefter framträder Gustav som ledare för svensk självständighet från Kalmarunionen.

Kalmarunionen faller med Kristian tyrann

Kalmarunionen 1397-1523

Men hur kunde danske kungen inneha makten i Sverige? Och hur kunde initiativet glida över till Gustav Vasa? Eller kort och gott: Varför föll den mer än 100-åriga Kalmarunionen med Sverige/Finland och Danmark/Norge/Island samman?

Missnöjet med danskarna ökade under unionstiden och danska kungarna utmanades från 1400-talets mitt. Striderna blev återkommande med danska trupper mot svenska herrar och bondehärar. Kristian tyranns far och farfar hade båda blivit avsatta som Sveriges kung och ersatts med svenska riksföreståndare i Stockholm. Det var nog ett skäl till att Kristian II avsåg att avrätta hela den svenska statsledningen när han väl lyckats ta makten över Stockholm 1520.

Gustav Vasa visste vilken typ Kristian II var

Men Gustav Eriksson Vasa var misstänksam mot Kristian II och höll sig borta från dennes kröning i Stockholm. Vasa hade större personlig erfarenhet av danske kungens falskspel än de flesta.

Gustav hade varit danske kungens gäst och säkerhet medan kungen förhandlade med svenske riksföreståndaren Sten Sture d.y. efter den svenska segern vid Brännkyrka 1518. När förhandlingarna misslyckades fick inte Vasa och fem andra svenska adelsmän fri lejd som de var lovade, utan blev fängslade och förda med kungens skepp till Danmark.

Vasa flydde från fångenskapen 1519, men inte till Sverige utan till tyska Hansastaden Lübeck, ett av norra Europas ekonomiska maktcentra. De skulle bli hans viktigaste allierade när han tog makten i Sverige några år senare.

Lübeck lierade sig med danskarnas motståndare

Här erfor Vasa att de rika köpmännen i Lübeck var beredda att ställa lån till förfogande för att utrusta arméer, legoknektar och krigsfartyg. Lübeck skulle tjäna på att Kalmarunionen löstes upp och att Östersjöns kuster hade flera olika statsledningar. 

Gustav Vasa hade återvänt till Sverige när kröningen av Kristian II skedde i november 1520. Vi vet inte hur han tog emot nyheten om Stockholms blodbad, den största massavrättningen i Norden någonsin i fredstid. Hans far halshöggs, hans mor och två systrar fördes till Danmark där de dog i fångenskap.

När Gustav Vasa tog upp kampen mot danske kungen vintern 1520/21 möttes han till en början med likgiltighet i den svenska bondebefolkningen när han reste upp genom Småland och vidare till Dalarna.

Kristians misstag: förbjuda böndernas armborst

Allmogen var inte särskilt upprörd över Stockholms blodbad. Att adelsmän och kungligheter dödade varandra tillhörde inte ovanligheterna på den tiden. Gustav Vasa jagades av dansklojala, och var när att gripas vid Ornäsloftet utanför Borlänge. Han fick dock hjälp att fly. Hans utsikter att lyckas verkade dystra.

Men när Kristian II beslutade höja skattebördorna för allmogen som redan hade en slitsam vardag och – värre – förbjöd böndernas armborst, då tog det hus i helsike. Kristian visste att svenska bondehärar med armborst inte var att leka med. Men bönderna använde armborst för jakt. Att bli av med den möjligheten till föda och utkomst accepterades inte.

Också svenska adelsmän som stöttat Kristian blev missnöjda då kungen satte danskar på allt fler kungaborgar i Sverige. Det var positioner som adeln räknade med att inneha.

Gustav Vasa väljs till hövitsman i Mora

När dalkarlarna väl bestämt sig, var Gustav Vasa en perfekt upprorsledare. Han hade vilja, energi, slughet, djärvhet och storpolitiska kontakter med tyskarna. Han valdes i Mora av samtliga Dalasocknar till Sveriges hövitsman.

Det första stora upproret bröt dock ut i Småland. ”Fogdar och knektar slogs ihjäl och bondeuppbåden ställdes på krigsfot. Under våren 1521 spred sig upproret över hela Småland och snart hade danskarna bara kontroll över enstaka stödjepunkter”, skriver Olle Larsson.

Den första större sammandrabbningen var dock Slaget vid Brunnbäcks färja, nära Krylbo i Dalarna i april 1521. I ett överraskande anfall vann svenskarna en stor seger medan de danska förlusterna var betydande.

Lübeck ville få Gustav vald till kung

Nu blev de goda kontakterna med Lübeck avgörande. Gustav Vasa inledde ett militärt och politiskt samarbete. Han fick omfattande resurser för kriget, mot att Lübeck fick tullfrihet för handeln med Sverige.

Under Kalmarunionen fanns hela tiden en betydande andel av svenskar som var ”unionslojala” med danskarna. Nu försvann det stödet och svenskarna samlades alltmer bakom Gustav Vasa och hans tyskfinansierade militära kampanj.

Situationen blev omöjlig för danskarna. Slott och borgar omringades och det blev allt svårare att få fram förnödenheter. Kristian utmanades också på hemmaplan i Danmark.

Ett skäl till att Gustav Eriksson valdes till kung redan 6 juni 1523 i Strängnäs var att Lübeck ville få sina uppgörelser med upprorsmakaren formaliserade med en legitim statsledning.

Danskarna höll ännu några stödjepunkter, inte minst Stockholm. Och utan hjälp av legoknektar betalda av Lübeck skulle inte svenskarna kunna inta huvudstaden.

Gustav Vasa tackar först nej

Gustav var självskriven ledare, men uttryckte inför de församlade tvivel om att han var den rätte att bära kungakronan. Han bad församlingen vända sig till någon av de riddare som anlänt till mötet. Detta var förmodligen ett drag av den sluge Gustav Vasa, att både framstå som ödmjuk och klargöra att det inte var han som tagit makten. Ansvaret för hans regering låg alltså ytterst hos de församlade som valt den. Vasa visste att det skulle komma svåra tider och han ville inte bära bördan själv.

1500-talskrönikören Peder Svart rapporterar att eftersom Gustav härstammade från de gamla göta- och sveakungarnas ”blod och stam” kunde ingen annan vara mer lämpad att styra riket. Riksrådets ledamöter knäföll och med tårar i ögonen bad de Gustav att bli deras kung.

Till slut avlade den 25-årige Gustav kungaeden. Akten leddes av ärkedjäknen (motsv biskopen) Laurentius Andreæ. Sedan hyllades Gustav av alla närvarande som svor trohet till den nye kungen.

Rider in i Stockholm på midsommar 1523

Dagarna efteråt utfärdades ett privilegiebrev som gav Lübeck tullfrihet vid all handel med Sverige. Några dagar senare kapitulerade de dansklojala som höll Stockholm. På midsommarafton kunde Gustav Vasa så som Sveriges konung rida in i huvudstaden till folkets jubel.

”Han som fem år tidigare med våld fördes bort som dansk fånge, återvände nu som kung”, skriver Olle Larsson.

Gustav Vasas intåg i Stockholm. Målning från 1908 av Carl Larsson.

*

Litteratur: Gustav Vasa – En furste bland furstar av Olle Larsson (Historiska Media, 2022), Gustav Vasa och hans fiender av Heikki Ylikangas (Lind & Co, 2022), Gustav Vasas krönika av Peder Svart och Per Brahe (Mimer, 2018), Gustav Vasa 500 år 1496-1996. Stora Jubileumsboken av Alf Åberg (Norstedts, 1996)