Många skakar på huvudet åt SVT:s Uppdrag granskning som har den besynnerliga utgångspunkten att det är polisen, som ska upprätthålla ordningen, som skuldbeläggs för korankravallerna.
Vad reportrarna än varit ute efter tar bilderna på hur Sverige bryter samman i fullständig anarki som tar över.
S-redaktören Widar Andersson skriver i Folkbladet: ”De tankar som fyller mig när jag ser de fasansfulla filmerna och bilderna som visas av Uppdrag granskning går i en helt annan riktning” än till kritik av polisen. Han frågar:
Hur är det möjligt att de svenska domstolarna inte har utmätt hårdare straff? Hur är det möjligt att domstolarna inte har beslutat om utvisning? Hur är det möjligt att vårdnadshavarna till det tiotal minderåriga stenkastare som nyligen åtalades, nekar till att deras barn har begått några brott när de attackerar poliser?
Det är de rätta frågorna att ställa.
Klankulturen breder ut sig
Skälet till att korankravallerna blev så omfattande beror på att klankulturen – inte rättsstaten – numera gäller i alltfler förorter i Sverige.
Klankulturen är väsensskild från den västerländska rättsstaten. Det är i underutvecklade länder där statsmakten är svag som klankulturen upprätthåller ”rättvisa”. Den person som blivit angripen går inte till polisen, utan hämtar släkten. Med styrkan i att vara många går man till den som varit angripare och kräver upprättelse. Denne angripare söker stöd i sin släkt. I bästa fall blir det en förhandling mellan klanerna om hur upprättelse ska skipas.
Kriminalitet och våld är alltså legitimt medel i att upprätthålla den egna ställningen, med släkten/klanens hjälp. Det är därför föräldrar rättfärdigar att deras söner tillgriper våld mot polisen. För polisen är i deras ögon bara ännu en klan.
Det framgår tydligt i en intervju i Uppdrag granskning som fått stor spridning i sociala medier. Där försvaras korankravallerna med att polisen använde lika mycket våld som upprorsmakarna. Alltså: en klan mot en annan. Aktörer med samma legitima rätt. Så tänker den som aldrig förstått vad rättsstat står för i en demokrati.
Sverige måste bestämma sig: rättsstat eller klanrike?
Korankravallerna visar att vi närmar oss en ”tippning point”, efter vilken anarki slutgiltigt tagit över landet och det blir omöjligt att upprätthålla lag och ordning enligt västerländska värderingar.
Om vi vill fortsätta vara ett västland och inte en mellanösternanarki, måste vi bestämma oss för att upprätthålla rättsstaten och tillgripa mycket hårda metoder mot dem som utmanar vårt samhällsskick.
Tyvärr är det bara ett parti som står för detta.
De sju andra riksdagspartierna vältrar sig i ångest och svårigheter att vidta några kraftfulla åtgärder.
Men nu är det allvar. Bestäm er! Rädda demokratin och rättsstaten med hårda tag. Eller låt den gå under genom fortsatt flum, handlingsförlamning och ursäktande av våldets aktörer.