I Moderaternas eftervalsanalys konstateras att Socialdemokraterna ökade i välbärgade områden även om man där inte ser sig som vänster. En orsaker är att M är för teknokratiska och inte når fram till människors hjärtan.

Det plågar Moderaterna att man tappat sin starka ställning i Stockholm och storstadsområdena. Det ligger i den moderata identiteten att man är störst i storstan som betraktas som nytänkande, optimistisk, framtidsinriktad.

Det är också förvirrande för partiet att man samtidigt återtagit sin starka och ledande position i den andra väljargrupp som identifierar moderater – ungdomarna. De unga symboliserar ju också framtid, öppenhet och förändring.

Unga ligger före rika i erfarenhet av mångkulturens baksidor

Eftervalsanalysen pekar på att ungdomar är de som tydligast fått känna på mångkulturens brutala uttryck i anti-sociala dominansbeteenden, hot om våld, övergrepp och kriminalitet. Det är ju bland unga som invandringen är som störst och får ett fullständigt genomslag i ungas vardag, både nära hemmet i bostadsområden och under dagtid i skolorna.

Analysgruppen skriver: ”Även om man själv inte är direkt drabbad så känner många unga någon som
är det; unga har även en inblick i den kriminella världen via sociala medier och musik. Det handlar inte om gängbrottsligheten i en abstrakt mening utan om tryggheten i ens vardag.” Man nämner att unga kvinnor blir allt mer rädda för att blir utsatt för våldtäkt. BRÅ visar att var tredje ung kvinna inte vågar gå ut i sitt eget bostadsområde på kvällstid längre.

Högavlönade träffar inte på migranter

De som tillhör äldre generationer och tjänar bra behöver aldrig utsätta sig för mångkultur. För dem är invandrare något man bara träffar på i ordnade sammanhang, kollegor på jobbet, eller hårt arbetande taxiförare eller restaurangpersonal.

Eller som det heter i rapporten: ”Många vuxna, särskilt höginkomsttagare i våra segregerade storstäder, ser inte och drabbas inte av dagens kriminalitet. De har lyxen att kunna prioritera annat.”

Så sant. Ta advokaten och mångfaldsfanatikern Anne Ramberg som exempel. Hon har miljoninkomster och bor på Östermalm. Hon talade inför valet om att hon lämnat borgerligheten för att rösta på vänstersidan.

Segregationen gör att de håller liv i idealen

De rika slipper se mångfaldens praktiska konsekvenser genom att upprätthålla en extrem segregation, som man inte låtsas om. För några sommar sedan klagade boende i det nya, exklusiva strandkvarteren vid Hornsbergsstrand på stökiga invandrare som tog tunnelbanan från Rinkeby och festade i deras område, där lägenheterna med sjöutsikt kostar mer än vad de flesta har råd med.

Bostadsområdets arkitekter, som fått internationellt erkännande för hur kvarter och fastigheter byggdes, beklagar att bostadsföreningarna satt upp låsta grindar, taggtråd och staket i området som skulle vara öppet och tillgängligt för alla. Men hälften av lägenhetsägare röstade på vänsterpartier som vill ha stor invandring – så länge man slipper ha dem på sin egen gata.

Godhetens hyckleri

M-rapporten konstaterar att i storstäderna, särskilt Stockholm, har Socialdemokratin vunnit väljare som inte ens är särskilt vänster. ”Partiet tycks också vara medvetet om det och sannolikt är det ett av skälen till att man i valet undvikit all form av vänsterpolitik – särskilt på skatteområdet – som skulle kunna uppröra denna väljargrupp.”

Novus har visat att i Stockholm har en majoritet av väljarna en ”negativ bild” av Sverigedemokraterna men också av Moderaterna, medan motsatsen gäller för Socialdemokraterna.

Eftervalsanalysen ger inga svar på hur M ska åtgärda detta. Man påpekar att partiets försök att lyfta integrationen med 100 konkreta förslag inte fick något genomslag. Istället har invandringens konsekvenser i form av ökad brottslighet och otrygghet varit i fokus.

Teknokratiskt, känns inte i magen

Däremot konstaterar man att konkreta förslag inte bär politiken. ”Är det precisionen i de politiska reformerna som gjort att Sverigedemokraterna blivit Sveriges näst största parti? Nej, det är för att de enligt många väljare haft rätt, fått rätt och går att lita på”, skriver man. Och Socialdemokraterna kunde öka i valet utan att man hade några konkreta vallöften – ”själva avsaknaden av ett reformprogram är en bärande del i deras valstrategi”.

Man citerar sedan SD:s kommunikationschef Joakim Wallerstein: ”Moderaterna kampanjar som de brukar, med fokus på hur man ska lösa saker, medan Socialdemokraterna och vi gick på känslor.”

Det är en svaghet för M att man ser för ”krasst på tillvaron”. Istället måste ”det kännas i magen när Moderaterna talar politik”.

Känslan kommer med konservativ utblick

Hårt och stelt. Ja, så upplevs Moderaterna. Jag vill hävda att det har att göra med att partiet helt och hållet låtit liberalt principtänkande styra partiets arbete. Man har skämts över de konservativa rötterna. Framtidsoptimismen och fokus på detaljer skapar ett själlöst budskap. Först om man i sin argumentation kan bottna i mänskliga värderingar – i tradition och förutsägbarhet som ger känsla av att man värnar Sverige som vårt hem – blir budskapet känsloladdat.

M borde mer se till vilken kultur och beteenden som man vill bygga samhället på, för att uppnå de mål partiet har. Snarare än konkreta lagar, skattesatser mm. Svenska folket är ju trots allt inte robotar.

En sådan utblick skulle Sverige få ett starkare regeringsalternativ där fler vågar tala om disciplin, vikten av att förkovra sig, belöningarna i form av ett rikare liv som skapas av att agera för starkare gemenskap snarare än att likt socialister kräva att staten löser uppgifterna och ser medborgarna som undersåtar.

I ett sådant kravfyllt samhälle finns utrymme att verkligen stödja dem som inte klarar sig på egen hand. Det är solidaritet och omtanke, byggt på att de som kan arbetar och är villiga att bidra till det gemensamma. Då måste också det gemensamma leva upp till högt ställda krav. Det kan inte vara så att medborgarna betalar skatt om staten inte uppfyller sina kärnuppgifter.

Känslor är kontroversiella

Om Moderaterna vill beträda känslornas arena måste man hålla på dem även när de blir kontroversiella. Man kan inte backa så fort vänstern indignerat går till attack utifrån sina känslor.

Det räcker inte att Moderaterna skaffar sig känslor, man måste också våga stå upp för dem när de angrips.

*

Se gårdagens ledare, också om M-valanalys: Vann Moderaterna valet?