Det ligger snart en skärpt terrorlagstiftning på riksdagens bord. Lagrådet riktar kritik mot den. Men kritiken handlar mer om kosmetika, den principiella kriminaliseringen gjordes i tidigare lagar.

KOMMENTAR. Jag har läst Lagrådets yttrande över förändrad terrorlagstiftning. Det regeringen föreslår är att utöver ”samröre” med terrororganisation också göra ”deltagande” i terrororganisation olagligt. Detta lagförslag underkänns av Lagrådet som menar att det är lika svårt att slå fast vad deltagande är, som det är att kriminalisera samröre. Och det kan bli svårt att skilja de två brottshandlingarna från varandra.

Inte mycket ändras i praktiken

Jo, så är det. Men nu är samröre olagligt, så vad är problemet att också kriminalisera deltagande? Jag menar rent principiellt.

Om Lagrådet menar allvar borde terrorlagen avskaffas helt, eftersom de handlingar man vill kriminalisera är så svårt att definiera. Alltså inte själva terrorattentatet som dödar civila, utan förberedelserna och de handlingar som gjort terrorattentatet möjligt.

Att avskaffa terrorlagen är politiskt omöjligt. När Sverige utsätts för ökat terrorhot kan inte rättsstaten retirera och passivt låta landet angripas av terrorister, och först efter att människor dödats börja utreda terrorbrott.

Å andra sidan kan man fråga varför deltagande behöver kriminaliseras när redan samröre är olagligt. Lagrådet ger själv svaret: Det ger möjlighet att ge högre straff för deltagande, än enbart samröre.

Och skälet till att ta med deltagande utöver samröre har med den svenska Natoansökan att göra. Statsminister Ulf Kristersson (M) beskrev nyligen lagen som ett ”mycket viktigt steg” mot Sveriges Natomedlemskap.

Regeringen kommer att gå vidare med den nya terrorlagen trots kritiken från Lagrådet.

– Vi har inga andra planer, det kommer att bli en proposition som förbjuder deltagande i terrororganisationer för det behöver Sverige, säger han till TT.

Vietnamesiska NFL och sydafrikanska ANC använde våld

Lagrådet pekar på att terrorlagen – också den redan gällande, som S-regeringen införde – innebär att man skulle kunnat fängsla de som på 1960- och 70-talen ordnade Vietnamdemonstrationerna för NFL. Den kommunistorganisationen sågs som terrororganisation i vissa delar av världen. Likaså skulle de som understödde sydafrikanska ANC kunna misstänkas för terrorbrott, eftersom ANC genomförde terrorangrepp mot regimen i landet (*).

Det är tankeväckande jämförelser. Men som Lagrådet påpekar, är det handlingar som kan kriminaliseras, inte vad det politiska syftet med handlingarna är. All terrorlagstiftning blir därmed vansklig, beroende på hur man politiskt ställer sig till terrororganisationens mål. Och vietnamesiska NFL införde ju inte demokrati, utan en brutal kommunistisk diktatur.

Denna kritik mot att alls införa terrorlagar skjuter ju dock över målet, eftersom Sverige redan har terrorlagar och inte avser att avskaffa dem. Dessutom lever vi i en allt farligare värld. Den svenska rättsstaten måste ha vapen mot dem som med våld vill påverka svenska samhället. Terrorlagstiftningen är ett sådant vapen.

Då blir terrorlagarna farliga

Risken för att den skulle överutnyttjas är – i nuläget – obefintlig. Men en sådan tid kan komma. Därför är det viktigt att samhällsengagerade håller ett öga på utvecklingen. Om terrorlagarna skulle börja nämnas i samband med inre svenska politiska åsiktsskillnader, då börjar det bli farligt. Men då är jag övertygad om att en stor folklig opinion skulle vända sig mot dessa lagar – och främst mot dem som vill använda dem mot sina meningsmotståndare. Då uppstår ett läge där de kan behöva avskaffas. Men där är vi inte, och kommer nog aldrig att hamna.

Tyvärr behövs lagarna för det våld som konflikter i andra delar av världen genererar också i väst.

———————————-

*) Det är under rubriken Försvarlighetskriteriet som Lagrådet nämner FNL och ANC. Men då riktar Lagrådet också kritik mot när S-regeringen lade fram ändrad terrorlagstiftning: ”I samband med ändringen [prop 2021/22:42] uttalades att en principiell utgångspunkt bör vara att lagstiftningen om terrorism inte ska tillämpas i fråga om handlingar som begås av motståndsrörelser som i totalitära stater arbetar för införande av ett demokratiskt samhällsskick … Uttalanden i dessa förarbeten motsvaras emellertid inte av ordalydelsen i 4 § och uttalandet i remissen har ingen täckning i lydelsen av den nu föreslagna 4a§. Paragraferna anger således inte syftet med handlingarna eller organisationernas yttersta mål som ett kriterium, utan tar sikte enbart på handlingen och dess omedelbara konsekvenser.”

Och man fortsätter:

”Om Lagrådets slutsats är riktig kommer den som samlar in pengar till, upplåter lokaler åt eller propagerar för en organisation med ett likartat ändamål som ANC eller FNL tidigare hade, att rent faktiskt delta i verksamhet i en terrororganisation”.