Att ha lite koll på aktuella trender underlättar för den som försöker skapa sig en uppfattning om vad som händer eller inte händer med klimatet. Tomas Brandberg gör en genomgång av fakta som borde vara okontroversiella.
Den här texten handlar inte om framtiden, utan om det förflutna. Alla kan, mer eller mindre initierat, spekulera om framtiden, men det är en gång för alla väsentligt lättare att summera vad som redan har skett. Det anses ibland lite nördigt att snöa in på fakta, men fakta kan samtidigt vara bra att stödja sig på när man skapar sig en bild av verkligheten.
Temperaturen ökar med mellan 0,10 och 0,15 grader per årtionde
Att i efterhand fastställa världens medeltemperatur på 1600-talet är inte särskilt lätt. Man är hänvisad till så kallade ”proxy-data”, sådant som årsringar på träd och liknande. Termometern dök upp på 1700-talet, men det är ändå vanskligt att uttala sig alltför tvärsäkert utifrån gamla temperaturserier, även om de förstås bidrar till vår förståelse av klimatet i det förflutna.
Det lär vara så att temperaturen har ökat någon grad sedan början av 1900-talet, sedan slutet av 1970-talet har vi dock satellitmätningar som tillåter betydligt bättre uppskattningar av hela planetens medeltemperatur. Detta ”facit” sedan 1979 påvisar, sedan dess, en global uppvärmning på mellan 0,10 och 0,15 grader per årtionde. Temperaturen hoppar förstås lite upp och ned, men jag ser inte att kurvan skulle ”sticka iväg” på det sätt som har förutspåtts under de senaste decennierna.
Havsytan stiger med ungefär 3 millimeter per år
Eftersom den globala medeltemperaturen ökar så sker en avsmältning av glaciärer och vattnet i haven expanderar. Därmed stiger också havsytan. Trenden sedan 90-talet är ungefär 3 millimeter per år, vilket möjligen utgör en svag acceleration sedan förra århundradet, då trenden var ungefär 2 millimeter per år. Vidare är det så att dynamiken mellan hav och land skiljer sig kraftigt mellan olika kustområden. Norra delen av Sveriges Östersjökust är till exempel känd för att stiga ur havet. Vissa kuster har en väldigt blygsam ökning av havsnivån, men förlorar land ändå genom markerosion.
Större floder brukar föra med sig sediment och kan leda till att landytorna ökar i deltat kring flodmynningen. Att Stilla havets småöar slukas av havet förefaller inte inträffa, i alla fall inte hittills. Till sin natur ligger de i nivå med havsytan genom att fast material spolas upp på stränderna. Hur man ”sköter” sin kust, på respektive plats, har hittills spelat väsentligt större roll än atmosfärens sammansättning. Med detta sagt kan även mindre höjningar av havsytan förstås förorsaka problem på vissa ställen.
Koraller och isbjörnar är kvar
Under 2022 rapporterades att korallerna utanför Australien åtminstone delvis hade återhämtat sig från en period av så kallad ”blekning”. Det här var dock inte så förvånande som vissa kanske hade trott. Det stämmer visserligen att blekning (som innebär att koraller spottar ut sina alger och tappar färg) äger rum när temperaturen i vattnet ökar. Men detta är helt enkelt en skyddsmekanism som gör koraller ganska motståndskraftiga mot temperaturvariationer. Sammansättningen av alger kan sedan anpassas till en ny temperatur och korallerna, som alltså är en symbiotisk livsform mellan en sorts nässeldjur och mikroalger, försvinner alltså inte när havets temperatur ökar.
Isbjörnar skiljer sig kraftigt från koraller. Men dessa maskotar för global uppvärmning har (också) visat sig mer seglivade än vad som tidigare befarades. Huruvida den globala populationen ökar eller minskar verkar bero lite på vem man frågar samt vilket tidsintervall man studerar. Någon utrotning verkar dock inte pågå, snarare en stabilisering av populationen de senaste decennierna.
Extremt väder ökar, men inte antalet offer för extremväder
Vad gäller ”extremt väder”, såsom tornados, översvämningar och liknande så skulle jag beskriva bilden som splittrad. Under en period kunde man inte påvisa någon ökning, men 2021 etablerade FN:s klimatpanel ett samband mellan utsläpp av växthusgaser och extremt väder. Jag har inte på fötterna att ifrågasätta detta, mer än att det borde vara en ganska besvärlig djungel av statistik, antaganden och definitioner.
Och kom ihåg att en enskild skogsbrand eller liknande inte säger så mycket om utvecklingen på sikt. Det vi vet med säkerhet är att antalet dödsfall på grund av extremt väder har fallit mycket kraftigt på hundra år, vilket alltså har med samhällets utveckling (inte klimatet) att göra. Tack vare mer robusta samhällsstrukturer, bättre vägar, varningssystem och så vidare har risken för att stryka med i exempelvis en tornado minskat kraftigt.
Den mänskliga misären ökar – inte!
Vi har nu levt i den globala uppvärmningens tidevarv i gott och väl en generation. Att planetens alla invånare inte har farit väl under denna period är ju helt uppenbart, det räcker med att ta del av det dagliga nyhetsflödet. Det intressanta är dock hur utvecklingen för mänskligheten som helhet fortskrider. Och även om bilden just nu förmörkas av krig i Europa och en hotande konflikt mellan USA och Kina så är den långsiktiga utvecklingen, överlag, positiv.
Den genomsnittlige världsmedborgaren kan idag förvänta sig ett längre liv och ett högre materiellt välstånd jämfört med för en generation sedan. De negativa undantagen (Nordkorea, Zimbabwe, Venezuela med flera) handlar som regel om dysfunktionell politik snarare än om dåligt väder.
Framtiden är oviss
Därmed har jag inte uttalat mig om framtiden. Men utifrån ovanstående, lever vi i en just nu pågående klimatkris? Avgör själv. I vilket fall har väldigt många länder mer akuta behov än att kortsiktigt, till varje pris, minska sina utsläpp av växthusgaser. Historien visar att den som försöker sig på att förutsäga framtiden lätt trampar snett, vilket jag tog upp i en separat krönika förra månaden.
Att ha lite koll på det förflutna och aktuella trender borde ju åtminstone underlätta för den som försöker skapa sig en uppfattning om framtiden och det underlättar när man ska försöka sätta aktuella händelser i ett större perspektiv. Mina påståenden ovan är, som jag uppfattar det, okontroversiella. Sedan får var och en göra sin egen tolkning av denna lägesrapport.
*
LÄNKAR
Temperaturökningar sedan 1979 (Data obtained by the National Oceanographic and Atmospheric Administration (NOAA) TIROS-N satellite, interpreted by Dr. Roy Spencer and Dr. John Christy, both at Global Hydrology and Climate Center, University of Alabama at Huntsville.)
Havsytan stiger ca 3 mm per år
Koppling mellan extremväder och växthusgaser