Toppmötet mellan Kinas ledare Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin handlar om ett utbyte av tjänster. ”Ryssland behöver alla vänner det kan få.”

Så länge rysk olja och gas bojkottas av andra länder har Kina ett jämnt inflöde av billigt bränsle. Helst vill Xi ha en rysk seger i kriget och i andra hand en utdragen, fryst konflikt, menar Dominic Waghorn vid Sky News.

Stärker totalitära blocket i världspolitiken

Putin vet att Xi kommer att utnyttja den ojämna maktsituationen mellan dem, skriver Anna-Lena Laurén i sin analys i DN. Putin ser banden med Kina som allt viktigare för att inte framstå som isolerad. ”Då passar det utmärkt med ett besök av ett av världens mäktigaste länder”.

Analytiker ser toppmötet som ett tecken på att man vill stärka det totalitära blocket på världsscenen.

”Xis vision innebär att påtvinga det internationella samfundet sin politiska modell”, skriver Jane Tang för Radio Free Asia.

Kinas utrikesdepartement meddelade att den aktuella resan, under vilken de två ledarna kommer att underteckna en förklaring om att deras relation, är ett bevis för att man går in i ”en ny era”, en hänvisning till ett av Xi Jinpings modeuttryck.

Väst dominerar inte världen längre

Denna nya era signalerar att Peking kommer att sträva efter att skapa starkare allianser med andra totalitära regimer för att motverka ”amerikansk hegemoni” och exportera Kinas modell för enpartistyre till fler länder runt om i världen.

Kinas engelskspråkiga statsstyrda tidning Global Times, skriver att avtalet mellan Putino och Xi var ”ytterligare ett bevis på att världen inte längre har en dominerande maktfaktor [USA] utan att vi redan befinner oss i en de facto multipolär världsordning”.

”Mellanöstern och världen är inte endast i en post-amerikansk ordning, utan också i en post-västlig ordning”, menar tidningen.

Kina expanderar sin makt…

”Om Xi Jinping har bestämt sig för att kämpa för världshegemoni, för Kinas globala expansion och för att till slut ockupera Taiwan, kommer han inte att tveka att kombinera krafterna från Ryssland, Iran och Nordkorea för att konfrontera USA direkt, eller till och med uppgradera det kalla kriget till ett hett krig”, säger Wang Dan, demokratiaktivist som var med under studentprotesterna på Himmelska fridens torget 1989.

… eller kan åka på bakslag

Men alla är inte övertygade om att Kina kan lyckas. En växande motreaktion mot kommunistiska och tidigare kommunistiska länder breder ut sig som en direkt följd av den ryska invasionen av Ukraina.

”Alla [i Europa] vet att Kina står bakom Ryssland”, säger David Plášek, analytiker vid European Values Centre for Security Policy. ”Det ukrainska kriget har kraftigt chockat européerna.”

Han menar att den nuvarande situationen har urholkat allmänhetens stöd för Ryssland i Östeuropa. Putins anhängare blir allt färre. ”Det politiska landskapet genomgår enorma förändringar, vilket också påverkar människors syn på Kina”, menar han.

”I östeuropeiska länder som Tjeckien, Slovakien, Polen och Litauen brukade man tala om Kinas investeringar och jobbmöjligheter som viktiga, men efter en rad händelser har de blivit medvetna om faran med det kinesiska kommunistpartiet”, säger David Plášek.