Nu går vänsteraktivisterna igång på att vissa partier vill begränsa rätten till gratis tolk. De anser att svenskar ska få sämre vård därför att de som inte lär sig svenska ändå ska få full service. Här är det inte likabehandling som gäller, nyanlända anses mer värda än övrig befolkning. Helt galet.
Just nu är det inte Tidöavtalet som det stormas emot, utan att Moderaterna och Sverigedemokraterna i Region Stockholm vill ta ut en avgift för dem som vill anlita tolk.
”Rasism!”, skriker Miljöpartiets Märta Stenevi. ”Det ökar risken för både missförstånd och allvarliga felbehandlingar”, anklagar DN.
Men nej, det är helt rimligt att den som behöver tolk också betalar för det. Av flera skäl.
Sverige är ingen bekvämlighetsinrättning
1) Om Sverige inte förser folk med tolk kanske de bättre förstår att de måste lära sig svenska. Om de lär sig svenska kan de börja arbeta och försörja sig. Och betala skatt. Tolkavgiften är alltså ett viktigt pedagogiskt verktyg att få nyanlända att förstå att de måste integrera sig genom att lära sig vad som gäller i Sverige. Vårt land är ingen bekvämlighetsinrättning!
2) Kostnaderna har ökat dramatiskt inom vård, socialtjänst, rättsväsende och övrig offentlig förvaltning. Det är inte rimligt att svenska folket betalar för dem som inte ids lära sig svenska språket.
Nyanlända ska visa respekt
Ett tredje skäl är att migranter bör visa respekt för det land de har fått en ny hemvist i. Det svenska samhället gör enorma uppoffringar för dem som får komma hit. De kostar uppemot 130 miljarder kronor om året att försörja och bära deras kostnader för kriminalitet.
Någon jävla tacksamhet borde migranter visa. Att lära sig språket är inte för mycket begärt.
Vad i välfärden ska prioriteras?
En fråga som sällan ställs är: varför ska fattigpensionärer, sjuka och funktionsnedsatta få sämre välfärd för att människor vill komma till Sverige men inte lära sig språket?
Politiken gör den prioriteringen – utlänningar är mer värda än svenskar. Tidöavtalet är ett första filosofiskt och moraliskt skifte.
Därför står det i Tidöavtalet: ”Det ska övervägas att införa en avgift för nyanlända efter att en viss tid förflutit sedan uppehållstillstånd beviljats.”
Det är en riktig avvägning. Den första tiden kan en nyanländ inte svenska språket. Då får man förmånen av gratis tolk. Men efter viss tid, några år, måste man stå på egna ben. Gör man inte det, får man betala tolkkostnaden ur egen ficka.
Så lyder en solidarisk avvägning mellan vad nyanlända kan få och vad svenska skattebetalare får avstå från för egen del.