Katastrofläge för C - underlättar för regeringssidan

Opinionsmätningar betyder inte mycket rent konkret, så här 3,5 år innan nästa val. Men de ger en fingervisning om vilka större, strukturella förändringar som kan vara på gång.

ANALYS. Medierna har denna vinter levererat krigsrubriker om att regeringssidans partier tappar i opinionen. Men det rör sig om smärre tapp och egentligen siffror som partierna hade före valet – som de sedan vann.

Allvarligare är det däremot för Centerpartiet.

Partiet har haft en stadigt nedåtgående kurva sedan i juni 2021 då man fick 9,5 procent i sammanvägda mätningar. Sedan januariavtalet sprack den sommaren, har Centerpartiet backat konstant.

Om man fortsätter backa efter valet.

Under spärren

Nu har partiet tappat så mycket att man ligger under riksdagsspärren för att få mandat i riksdagen. Partiet får bara 3,7 procent av väljarna. Man har tappat hälften av dem som röstade på partiet i höstas.

Det är en mardrömsstart för nye partiledaren Muharrem Demirok. Men knappast förvånande. Annie Lööf gjorde om Centerpartiet till ”Annie-partiet” och vilka blir kvar när Annie lämnar?

Här finns en djup existentiell kris för Centerpartiet. En kris man inte har en aning om hur man ska komma ur. Man talar om gamla vanliga frågor, men de har inte lyft partiet de senaste åren. Inget talar för att de ska lyfta partiet framöver.

Istället tycks det som att C-väljarna gått till MP och S, nu när Annie inte är med längre.

När vissa oppositionspartier har problem och andra ökar blir det svårare för oppositionen att koordinera sitt motstånd. Det underlättar för regeringen.

Regeringspartierna backar – so what?

Visst är det så att regeringspartierna också backar. I vissa mätningar får också Sverigedemokraterna stöd en bit under valresultatet. Men det är siffror som inte startar några larmklockor.

Varför? Jo, titta på Liberalerna. De ligger nu under spärren, men de gjorde de också före valet i höstas. Det var bara under månaden före valdagen partiet kom upp över fyra procent. Att L ligger under spärren i opinionsmätningar är det normala.

Också den andra tre partierna i regeringsunderlaget kan ta mätningarna med ro. De har tappat stöd, men inte markant. Och detta trots en trevande start och en socialdemokrati som inte talade om sin politik utan klagade på att regeringssidan inte uppfyllde sina vallöften – som dock S i sak motsatt sig. Exempelvis hade bränslepriserna varit en krona högre vid pump om S fått regera.

Sådan oppositionskritik kan ge utslag på kort sikt, men är knappast något som ger effekt inför nästa val.

Vad ska S göra framåt?

En mer spännande fråga är hur Socialdemokraterna ska agera framåt. Kommer man fortsätta att vilja höja bränsleskatterna och elskatterna? Eller kommer man anpassa sig till regeringspolitiken?

Kommer S att motsätta sig hårdare straff och fler fängelseplatser? Eller kommer man anpassa sig till regeringssidans politik?

Kommer S att förespråka ökad invandring och öppna gränser? Eller kommer man att anpassa sig till regeringspolitiken?

På alla dessa centrala politikområden har Socialdemokraterna hittills passat. Man har inte framfört någon egen politik, bara klagat på att regeringssidan inte genomfört sin inom loppet av ett antal veckor.

Vad kommer man att göra? I eftervalsanalysen fanns ju till och med lite konservativa ansatser, som i familjepolitiken. Är det en återgång till folkhemmet vi kommer att få se, eller fortsätter man på den postmodernistiska vänsterradikala vägen?