Få ämnen är väl mer laddade än den om islam i Sverige. Nu disputerar Sameh Egyptson på sin 740-sidiga avhandling ”Global politisk islam?” som handlar om Muslimska brödraskapet och Islamiska förbundet i Sverige.

KOMMENTAR. Under mer än 20 år har Sameh Egyptson från och till arbetat med avhandlingen. Hans handledare på Lunds universitetet säger till DN att avhandlingen kan ses som ”politiskt sprängstoff”.

Detta ”får” vi inte diskutera i Sverige. Då blir du snabbt stämplad som ondskefull.

Men just på grund av migrationen måste vi diskutera de kulturella och religiösa fenomen som kommer till Sverige. Vi som vill leva med svenska kulturella och politiska värderingar måst förhålla oss till de nya läror och påbud som dykt upp och som tas på stort allvar av icke obetydligt antal personer som nu lever i landet.

Delar av islam är inte kompatibla med demokrati

Och den islamistiska kulturen måste granskas lika hårt – och tåla samma ifrågasättande – som den kristna kulturen och religionen. Om vi inte skulle tillåta det, då är Sverige inte längre varken svenskt eller västerländskt. Då har landet förvandlats till ett Libanon, eller ännu värre.

Viktigast är naturligtvis att bemöta de idéer i islam som sätter religionens påbud ovanför den politiska makten, alltså ovanför demokrati. Den delen kan vi inte acceptera. Den delen är inte kompatibel med svensk och västerländskt folkstyre. Den måste avvisas utan minsta tvekan.

Sedan fyller religionen, eller traditionellt tänkande som präglats av religionen, en roll som rättesnöre i vardagliga livet. Den tro som inte dikterar villkor för andra utan är vägledning för det egna livet, är inget problem.

Svårigheten ligger i att skilja det oacceptabelt antidemokratiska från det individuella tron.

Än värre blir det när man inte ”får” diskutera svårigheterna.

Av den anledningen är den här avhandlingen synnerligen välkommen.

Många miljarder skattekronor

Inte minst behövs granskningen därför att många miljarder kronor av svenska skattemedel har skickats till islamistiska organisationer över åren. Både kommuner och myndigheter som Folkbildningsrådet, Sida och Myndigheten för stöd till trossamfund har låtit bidrag regna över studieförbund, skolor och organisationer som Egyptson nu pekar ut som styrda av antidemokrater.

– Jag menar att en liten grupp islamister har infiltrerat svenska politiska partier, skolor och studieförbund. De har lyckats med att bli ”muslimers representant” i Sverige – fast de i själva verket företräder Muslimska brödraskapet. Det blir väldigt tydligt när man tittar på vad ledarna säger på arabiska, till en arabisk publik. Då bekänner de sig öppet till Muslimska brödraskapet, säger Sameh Egyptson till DN.

Han är samtidigt noga med att för egen del framhålla att han ”inte anser att muslimer är ett hot mot Sverige.” Hans fokus är helt inriktat på det islamistiska Muslimska Brödraskapet och de myndigheter, partier, opinionsbildare och politiker som enligt honom underlättar för islamistiska extremister som Brödraskapet att bygga sig starka i Sverige.

Muslimer kontra islamister

Ett sätt att tysta debatten är att försöka stämpla alla som tar upp diskussionen som onda och främlingsfientliga. Ordleken med islam, islamist och muslim är ett sådant försök. Man märker ord, istället för att lyssna på vad olika röster har för uppfattningar.

Den muslim som lever ett närmast lika sekulärt liv i Sverige som den kristna befolkningen, är naturligtvis inget problem. Det är ingen vettig människa som hävdar det. Däremot är de som tror bokstavligen på islams heliga skrifter ett problem. Även om de inte tar till våld är de emot demokrati.

Är det ett hot? Låt mig svara så här: Att stora grupper människor i Sverige följer auktoriteter som säger emot den svenska grundlagen är ett allvarligt problem.

Det finns naturligtvis etniska svenskar som också har konstiga idéer. Skillnaden är att de är isolerade och inte kan hänvisa till auktoriteter som räknar över en miljard människor till sin flock. En andra skillnad är att vad svenskar säger och skriver kan vi lätt tolka, medan de som utövar religion på andra språk agerar utanför det vi kan kontrollera och argumentera emot – det som är demokratins kärna.

Utan möjlighet att förstå vad som sägs och förmedlas, uppstår naturligtvis risker.

Öppenhet saknas

Det som utgör problemet är att vi saknar öppenhet kring detta främmande, nya tillskott till det svenska samhället. Demokrati kräver öppenhet.

Det har redan blivit bråk om Sameh Egyptsons avhandling. Problemet är att jag som svensk inte kan följa konflikten eftersom den ofta förs på andra språk. Jag är utestängd. Så ska det inte vara i en demokrati.

Här har vi själva grundproblemet: Islam oavsett form, tär på tilliten i samhället.

*

Hela avhandlingen finns att läsa på universitetets hemsida: pdf.