Naturligtvis var det fel av statssekreterare PM Nilsson att tjuvfiska ål. Men hur står sig denna omoral i jämförelse med Magdalena Anderssons svarta städhjälp i hemmet, som dessutom utfördes av en efterlyst person som skulle utvisas?

Avslöjanden om olagligheter är med rätta en belastning för offentliga personer. Det gör att deras omdöme kan ifrågasättas. Men det ska inte vara så att personer med vänsterståndpunkter ska komma undan, medan borgerliga utsätts för tuffare drev i medierna. För att inte tala om Sverigedemokrater.

Skandaler har blivit ointressant vardagsmat

Jag tror medierna har gjort sig en björntjänst genom att gräva djupt in i människors privatliv för att komma åt Sverigedemokrater. När tröskeln sänks innebär det att fler ”affärer” av mer bagatellartad natur dyker upp också hos andra partier. Och mängden trubbar av intresset. En ”affär” idag har inte alls samma sprängkraft som förr.

Nu senast är det statsministerns statssekreterare PM Nilsson som avslöjats och dömts för tjuvfiske av ål.

Vänstersidan skriker ”Avgå!”

Men den föreslagne centerledaren Muharrem Demirok är dömd för våldsbrott. Det tycker samma vänster inte är så märkvärdigt.

För att inte tala om när S-ledaren Magdalena Andersson blev påkommen med att ha svart städhjälp i bostaden, en person som dessutom var efterlyst. Inte är väl det något problem, sa vänsteropinionen.

Men ålfiske. Herregud!

Dubbla måttstockar duger inte

Dessa dubbla måttstockar gör ”skandalerna” rätt fjantiga. Det gör indignationen mer spelad än verklig.

Om Magdalena Andersson avgått efter städhjälpsdebaclet, och Demirok avpolletterats som partiledarkandidat, då hade jag kunnat diskutera PM Nilssons framtid på regeringskansliet.

Men nu är det bara ett drev därför att vänstern vill undergräva regeringen. Sådant finns ingen anledning att stödja.

Laglydighet är att rekommendera

Detta sagt, finns det ändå sensmoral i ålfiskarhistorien. Om du söker dig till det offentliga har du ännu ett skäl till att följa lagarna – du kommer annars att bli uthängd. I den meningen är affärer och skandaler ett sorts renhållningsarbete. Smutsiga bykar tvättas offentligt.

Det blir en nesa för den som gått över gränsen. Tyvärr blir det också något som vi andra behöver hantera och ta ställning till. Jag önskar vi kunde slippa mer sånt. Men denna min bön lär dock inte bli infriad…