Regeringen är på offensiven för att bygga ny kärnkraft. Problemet är att näringslivet inte vågar räkna med stabilitet. Risken för nya tvära kast efter ett regeringsskifte är uppenbart. Investeringar som kräver årtionden för att bli lönsamma sätts inte igång om politikerna är vimsiga.

I Dagens Nyheter försöker Amanda Sokolnicki göra detta till den nya regeringens fel. Statsminister Ulf Kristersson måste få med sig Socialdemokraterna för att regeringens kärnkraftsvänliga politik ska tas på allvar, trots att partiet vinglad fram och tillbaka i sin hållning över åren.

Vimsiga socialdemokrater

Sokolnicki pekar själv på hur snabbt Socialdemokraterna svängde i kärnkraftsfrågan i valrörelsen. Podden ”Politikrummet” har berättat att S-partikansli plötsligt hörde av sig till landets medieredaktioner: Partiet ville ändra sina svar i valkompasserna som väljarna använde för att se vilka partier man låg närmast. Nu, med några veckor kvar till valet, var S plötsligt positiva till kärnkraft. Men partiet var så sent ute att några redaktioner inte gick med på att göra ändringarna. Hur mycket för kärnkraft S var berodde därför på vilken kompass du frågade.

Ändå vänder Sokolnicki detta mot statsministern: ”Moderaterna kan inte acceptera att Socialdemokraterna ska få sista ordet här”. Samtidigt som hon menar att Socialdemokraterna är villig att prata: ”Magdalena Andersson har upprepat att hennes dörr står öppen, att hon vill prata om blocköverskridande uppgörelser.”

Varför ska regeringssidan lägga sig platt för S?

Därmed skulle Andersson av någon anledning ha övertaget: ”Och det enda hon behöver göra för att få Kristerssons stora prestigeprojekt att rasa ihop är att se på.”

Och det är naturligtvis regeringssidan som ska kompromissa, inte S: Bara Kristersson slopar den punkt i Tidöavtalet som bromsar miljardinvesteringar i havsbaserad vindkraft, så kan S göra upp. ”Svårare än så behöver det inte vara.”

Men varför ska alla lägga sig platt för ett vimsigt socialdemokratiskt parti?

Värsta problemet är inte S utan S-samarbete med MP

Och även om regeringen skulle göra som Sokolnicki föreslår, betyder det ingenting för näringslivet. Socialdemokraterna hade en gång trovärdighet i industripolitiska och infrastrukturella frågor. De skulle kunna få tillbaka den. Men. Och detta är ett hiskeligt stort Men.

Socialdemokraterna kan bara komma tillbaka till regeringsmakten och statsministerposten genom att samarbeta med Miljöpartiet (och Vänsterpartiet och Centerpartiet).

Alla vet att i förhållande till regeringsmakten är allt annat rena struntsaker för Socialdemokratin. Om Miljöpartiet kräver fortsatt kärnkraftsavveckling för att stödja en ny S-statsminister kommer socialdemokraterna tveklöst, absolut självklart, och omedelbart att svara: Hur många vill ni stänga och hur snabbt?

Detta vet näringslivet. En uppgörelse mellan regeringssidan och S betyder ingenting.

Efter ett riksdagsval där S når majoritet med MP, V och C kommer kärnkraftsavveckling åter att bli den förda politiken.

Socialdemokraterna kommer aldrig att avstå från att bilda regering därför att man lovat Ulf Kristersson att stå bakom en ny kärnkraftsvänlig politik. Aldrig, om det så betyder helvetet för svenska folket.