Svenska regeringar över tid får hård kritik av säkerhetspolitisk expert. Landets ledning saknar akut krisinsikt. Vi har haft en svensk säkerhetspolitik bara för vackert väder. 

Det i en helt ny – och mörk – tid i Europa, efter Rysslands invasion av Ukraina. Det säger Robert Dalsjö, säkerhetsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till Dagens Nyheter (betallänk).

Yrvakna svenska politiker

Sverige har haft en svensk säkerhetspolitik bara för vackert väder. Den alliansfria linjen höll inte särskilt många veckor sedan Ryssland invaderade det alliansfria Ukraina.

Sverige har under lång tid inte tagit nationens säkerhet på samma allvar som Finland. Dalsjö säger att svenska politiker visserligen tar situationen i Europa på större allvar nu än för ett år sedan, men att man fortfarande ligger efter grannlandet.

– Det finns inte samma akuta krisinsikt här, säger han.

När Putinregimen började mullra hösten 2021 men krav på hur Finland och Sverige skulle agera i säkerhetspolitiska beslut, reagerade Finland snabbt medan Sverige agerade ”Yrvaket”.

– Vi hade inte riktigt antennerna ute för att fånga signalerna om att det stora som hände i Europa också hade enorma implikationer för oss, säger Dalsjö.

Sverige har haft tur

Trots den naiva hållningen har Sverige ändå haft tur. Det säkerhetspolitiska läget är bättre idag än för ett år sedan eftersom det inte går bra för Rysslands anfallskrig. Och Ryssland har delvis avslöjats som en bluff militärt, västvärlden framstår som enat och starkt. Sverige har fått säkerhetslöften från flera andra länder i väntan på ett Natomedlemskap.

Frågan är hur mycket ett land ska bygga sin nationella suveränitet och frihet på tur.

Dalsjö välkomnar att riksdagen slagit fast att Sverige ska återställa den militära förmågan till två procent av BNP.

– Vi har till sist satsat ordentligt på försvaret. Men med ett storkrig i Europa finns alltid en risk att det går åt helskotta.