Som alliansfritt och länge neutralt är kungariket Sverige inte vant vid att vara en del av den internationella storpolitiken. Ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato visar det. Hur mycket ska Sverige blidka en bångstyrig turkisk president?

Regeringen gör genom uttalanden allt för att underlätta chanserna för Sverige att godkännas som ny Nato-medlem. Många tolkar detta som att man kryper för Turkiet, och enligt Mellanösterns kultur betyder det att Erdogan kan höja kraven varje gång Kristersson smeker medhårs.

Turkfjäsket irriterar Åkesson

Smekandet av den turkiske presidenten har uppenbart irriterat Jimmie Åkesson. Utrikespolitiken ingår inte i Tidöavtalet, så därför kan Sverigedemokraterna driva en egen linje.

– Man kan inte gå för långt. För det är ytterst ett antidemokratiskt system och en diktator vi har att göra med, säger han till DN.

– Jag är partiledare för det antiislamistiska partiet SD och har starka synpunkter på en islamistisk diktator som Erdogan. Han är folkvald, ja. Men det är också Putin i den meningen.

Sverige har gjort sitt

När ansökan om medlemskap lämnades in förra våren av den socialdemokratiska regeringen var det viktigt att Sverige och Finland visade att man menar allvar. Därför skrev ansökarländerna ett ”memorandum” med den turkiska regeringen, för att visa att man förstår att Natomedlemskapet betyder att man behöver respektera övriga medlemsländer.

I ord ser det ut som att Turkiet kunnat ställa krav på Sverige och Finland. I praktiken har dessa krav inte förändrat någonting som länderna ändå tänkt göra. De utvisningar som skett har följt etablerad lagstiftning som prövats i domstol. Detta helt oavsett hur aggressivt Erdogan hytter med pekfingret.

I detta läge passar naturligtvis kurdiska intressen på att använda Sverige som bricka i deras fientligheter med den turkiska staten. Att hänga docka som anspelar på Mussolini-avrättningen utanför Stockholms stadshus gör inte Natoprocessen enklare. Och statsminister Kristersson har ju rätt när han kallar det ett ”sabotage” mot svensk utrikespolitik. Avsikten är att försvåra relationerna mellan Stockholm och Ankara.

Detta i strid med vad sex av riksdagens partier i stor enighet står bakom. Att Sverige på detta sätt utnyttjas som bricka i en annan konflikt är vi inte vana vid. Som neutralt och sedan alliansfritt har Sverige undgått att bli indragna i de många våldsamma konflikter som finns runt om i världen.

Nato-frågan gör nu att Sverige måste lära sig att navigera på det stormiga hav som internationell politik faktiskt utgör.

Statsminister Kristersson och utrikesminister Billström fortsätter att försöka blidka Erdogan, något som Åkesson uppenbarligen tycker gått för långt.

Allt hänger nu på USA

Och vad Sverige än gör, är det bara USA som kan pressa Turkiet till att godkänna nya Nato-medlemmar. USA har nämligen något som Erdogan vill ha: moderna stridsflygplan.

Det var rent skrattretande när den turkiske utrikesministern Mevlut Cavusoglu igår ivrigt hävdade Turkiets begäran om att få köpa F-16 stridsflygplan av USA ”inte är relaterat” till Sveriges och Finlands Nato-ansökan.

Varför behövde han då uttrycka att just detta inte var fallet?

Självklart har USA dragit ut på denna affär av samma skäl som Erdogan dragit ut på sitt godkännande av Sverige/Finland. Man vill ha största möjliga politiska utdelning inför det egna beslutet.

Och det är just så här storpolitik fungerar. Sveriges politiska ledning måste lära sig att navigera i detta utstuderade och cyniska maktspel.

I detta läge kan det rent av var en fördel att Åkesson visar att Sveriges näst största parti inte känner några skäl att blidka den turkiske presidenten. Han kan inte köra sin Mellanösterntaktik på oss, och tro att han vinner något på det.

Sverige har visat att man tagit till sig de turkiska synpunkterna och gått med på ett ”memorandum” som fullföljs, men som i realiteten inte betyder att Sverige gör något annat än landets lagar ändå stipulerar.

Nu hänger det på övriga Natoländer att övertyga Erodgan om att släppa in Sverige och Finland.

Nu får Natokretsen visa att man menar allvar med att man vill ha med Sverige och Finland.

Vi har gjort vårt.