Det har varit ett händelserikt år där tyvärr de mörka nyheterna dominerat. Men regeringsskiftet lyser ändå upp den svenska politiken år 2022. Hopp om kursändring finns.

Söndagen den 11 september fick Sverige en icke-socialistisk majoritet i riksdagen. Väljarna valde att ge de rödgröna sparken.

Regeringsskiftet

Regeringsskiftet är den viktigaste historiska händelsen i Sverige under året. Att den uteslutande bygger på framgångar för Sverigedemokraterna, som också blev landets näst största parti, är historiskt. En av Samtidens mest lästa artiklar under året handlade om detta. Sören Holmberg: Därför går SD framåt (13 sept).

Men regeringsbildningen var inte självklar, även om partierna förhandlade statsmannamässigt, iallafall jämfört med förra mandatperiodens ständiga utspel bland de rödgröna partierna om vilka som får tala med vem, ultimatum och ändrade besked från det januariavtal som S, MP, C och L hade ingått.

En av Samtidens mest lästa artiklar var: Ska dessa fem fälla ny regering? (20 sept). Den analyserar L-partiets vånda över att samarbeta med Sverigedemokraterna. Till slut blev det dock en uppgörelse: Tidöavtalet. Där avstår Sverigedemokraterna från att ingå i regeringen, men som kompensation får stora delar av sin migrations- och kriminalpolitik fastlagd som den nya regeringens politik.

Här återstår att se hur mycket av Tidöavtalet som ger konkreta reformer. Det är regeringssidans viktigaste uppgift kommande år.

Polisens sammanbrott

Vid sidan av riksdagsvalet var polisens oförmåga att möta en växande kriminalitet den största inrikespolitiska frågan. Rekord i dödsskjutningar är bara toppen på ett isberg av stölder, rån, våldtäkter och växande korruption där klan- och gängkriminella äter sig in i kommuner. Bedrägerier anses av vissa bedömare nu ge större intäkter än andra brottskategorier, som narkotikaförsäljning.

Samtidigt är polisorganisationen i kris. Polisledningen anmäler varandra för brott och ute på fältet saknar mordutredare kompetent personal och kriminaltekniska undersökningar tar många månader i Sverige, där de tar dagar i exempelvis Danmark.

En av de mest lästa artiklarna i Samtiden under året var: Upprorsstämning inom polisen (23 april). Denna nyhet följdes upp med utförliga reportage om polisens inre problem i både SvD och DN, något som analyserades av Riks: Larmet från polisen: Vi kan inte knäcka gängen (1 juni).

Rättsväsendets förtroendekris

Nära besläktat med polisens brister är att allt större skillnader har uppstått mellan vad den allmänna opinionen och moraluppfattningen anser vara grova brott och hur rättsväsendet agerar när det gäller påföljder. Det mest uppmärksammade fallet var när en syrisk våldtäktsman som dömts för grova övergrepp fick 840.000 kr i skadestånd därför att hans fängelsestraff blev några månader för långt.

Om det handlar en av Samtidens mest lästa ledare: Har vi en rättsstat om befattningarna fylls med idioter? (23 januari).

Klimatfrågan mer öppen

Under flera år har medierna okritiskt spridit klimatalarmisternas budskap om att jorden går under om vi inte kraftigt lägger om vår livsstil, slutar flyga och slutar köra bil. Men som ett resultat av riksdagsvalet kom en ny kunnig röst in i riksdagen som tog klimataktivismen i örat.

En av Samtidens mest läsa artiklar blev när vi skrev om att Elsa Widding krossar bubbla i riksdagen (20 oktober). Hon konstaterade – med stöd av de mest kunniga klimatforskarna – att det är fel att använda ordet ”kris” i samband med klimatfrågan. Det råder inte klimatkris. Det är fel att vara alarmistisk, menar Widding. Miljöåtgärder ska naturligtvis vidtas, men inte under panik.

Detta retade upp många politiskt korrekta, även journalister på SVT, som föraktfullt kallade Elsa Widding för ”vetenskapsförnekare”. Det visar hur skev debatten om miljö och klimat tillåtits bli under många år. Men 2022 gav Elsa Widding röst för ett mer sunt förhållningssätt.

Den hårda tonen i debatten

En näraliggande fråga är själva tonen i hela samhällsdebatten. Polariseringen ökar. I valrörelsen tillgrep Socialdemokraterna en metod som diktaturer brukar använda mot meningsmotståndare: oppositionen är en säkerhetsrisk. S-ministrarna Anders Ygeman och Peter Hultqvist kallade till en famös presskonferens bara dagar före valet för att skrämma väljarna från att rösta på Sverigedemokraterna, eftersom de hotar landets säkerhet.

Men det var ändå alltid i medierna högersidan som anklagades för att bedriva hat, då medierna syftade på sociala medier. Därför ställde jag upp i SVT:s ”30 minuter” för att svara på frågor: Vänsterns hatkampanjer kan inte stå oemotsagda (29 september). Det blev en av Samtidens mest lästa ledare under året.

Mycket annat också

Naturligtvis hände mycket annat också, när vi summerar 2022. Störst internationellt är naturligtvis det ryska anfallskriget mot Ukraina som startade 24 februari. Energikrisen i Europa, som också spillt över till Sverige eftersom vi inte längre har tillräckligt många kärnkraftreaktorer, är en annan stor händelse.

Under året har också inflationen och räntehöjningarna skapat stor oro för svenska hushåll som i snitt är högt belånade.

Och så har vi ju den pågående samhällskris som migrationen utgör och som trots alla problem bara växer och är större än någonsin till Sverige 2022, sett till antalet beviljade uppehållstillstånd.

Vi får hoppas att vi under 2023 kan börja skönja en utveckling mot ljusare tider.