Inför helgens extra landsmöte har Liberalernas valanalys publicerats. Där riktas hård kritik mot den egna partikulturen. ”Den interna partikulturen behöver förändras om Liberalerna ska överleva”, slår den 47-sidiga rapporten fast.

KOMMENTAR. Ett stort fokus ligger i rapporten på att Liberalerna hade svårt att förhålla sig till Sverigedemokraterna. Visserligen anser rapportförfattarna att linjen om att samarbeta med SD, men inte sitta i samma regering som SD, var tydlig. Men många i partiet hade svårt att hålla sig till denna linje.

Diskussionerna om relationen till Sverigedemokraterna fördes livligt ”vilket gjorde det svårt att nå ut med vår sakpolitik”.

Samtidigt menar rapporten att partiföreträdarnas starka fokus på SD stämde illa med hur väljarna prioriterade. När partiet direkt mötte väljare, exempelvis vid dörrknackningar, handlade det inte ofta om regeringsfrågan eller Sverigedemokraterna.

Läckor, läckor, läckor

Och läckor från partiinterna möten har varit frekventa. ”Påfallande ofta har företrädare för Liberalerna valt att offentligt ta strid mot partiledningen eller mot ingångna avtal i direkt anslutning till utspel eller
överenskommelser.” Och: ”Konflikterna och tendensen att debattera interna frågor i externa kanaler skrämmer bort såväl potentiella väljare som medlemmar.”

Valanalysgruppen konstaterar att Socialdemokraterna använde dessa stridigheter om synen på Sverigedemokraterna för att skrämma bort väljare från att rösta på Liberalerna, något som lyckades i storstadsregionerna.

”Heroisk upphämtning”

Rapporten konstaterar att det var en heroisk upphämtning från att ha legat på 2 procent under vårens opinionsmätningar till att landa på 4,6 procent i valet. Denna seger har kommit bort, eftersom de interna bråken har fortsatt efter valet.

Rapporten summerar de positiva faktorerna med: 1) Johan Pehrson, ”han skapade entusiasm”, 2) Tydlighet i regeringsfrågan, alltså återgång till borgerliga sidan och samarbete med SD dock inte i regering, 3) Skolfrågan som profilfråga igen.

Rapporten bara början

För en utomstående är det tydligt att rapportförfattarna inte ryggat för det uppenbara i att Liberalerna är ett splittrat parti och att det undergräver förtroendet för partiet. Det är klokt. Men att säga att man måste bli mer eniga och samspelta är lättare sagt än gjort.

Rapporten uppmanar partiet att hålla en tydlig strategi i förhållande till Sverigedemokraterna, men föreslår inte själv någon sådan.

Ja, vi får väl se om L-företrädarna tar till sig rapportens uppmaningar. Vi lär få något sorts besked på lördag då det extra landsmötet spelas upp inför öppen ridå. Just ett sådant tillfälle där L-partister älskar att visa upp hur splittrade man är.