I boken Betongväldet blottläggs hur Socialdemokratin styrt Sverige även när man inte haft regeringsmakten. Tidigare icke-socialistiska regeringar har inte lyckats rucka på den ”mjuka totalitarism” som Socialdemokraterna gjutit in i alla delar av samhället. Ska den nya regeringen bara förvalta S-politik eller kommer den att utmana betongväldet?
För den som vill ta del av konservativ kritik av socialdemokraternas radikalisering av svensk politik och nutidshistoria kan jag verkligen rekommendera en ny bok.
Titel: Betongväldet - Den socialdemokratiska maktapparaten och hur den urholkat vår demokrati Författare: Jakob E:son Söderbaum, Carl Johan Ljungberg och Christian Swedberg Förlag: Recito, 2022
På ungefär 250 sidor ges här en ovanligt konkret analys och kritik av hur Sverige fått en stat som allt oftare verkar ha ett eget liv med aktivistiska statstjänstemän som drivs av egna ambitioner snarare än att verkställa den politik som svenska folket röstat fram i val.
Mjuk totalitarism
Författarna tar sats i en vass analys av Sverige som gjordes av den brittiske utrikeskorrespondenten Roland Huntfors i boken The New Totalitarians från 1971, där han beskriver det långa socialdemokratiska maktinnehavet och den ”mjuka totalitarism” som partiet står för. (Boken fick titeln Det blinda Sverige i svensk översättning.)
Det är en briljant idé att lyfta iakttagelser gjorda från utsidan under Socialdemokratins zenit och uppdatera dem till dagens Sverige på 2020-talet.
Med mjuk totalitarism menas att en liten politisk elit har omfattande makt över samhället oavsett hur väljarna röstar och utan att behöva använda pansarvagnar och soldater på gatorna.
Hur är det möjligt? Betongväldet visar hur Socialdemokratin genom tur, tillfälligheter och medveten maktstrategi nått en oerhörd dominans över det svenska samhället sedan man 1920 första gången kom i regeringsställning.
Mellan katolska kyrkan och sovjetiska kommunistpartiet
För att tydliggöra magnituden av det svenska socialdemokratiska partiets makt skriver Huntfors 1971: ”Det är en kolossal organisation, som i sin kontroll och penetration av samhället liknar Sovjets kommunistparti och i sin strävan att vara allt för alla närmast liknar den katolska kyrkan.”
I Betongväldet lyfter författarna en rad svenska företeelser som alla leder till att socialdemokratiska partiet får ett övertag som går mycket längre än deras väljarstöd. Ja, författarna pekar flera gånger på att S bara i två val, 1940 och 1968 haft 50 procent av folket bakom sig. All annan tid har man regerat i minoritet, men ändå utövat enorm makt.
Enpartistaten
Det mest omdiskuterade skälet till S-dominansen är att partiet under sitt 40 år långa oavbrutna regeringsinnehav (1936-1976) ”socialdemokratifierat” statsförvaltningen. ”Endast en S-regering kan få den att fungera effektivt”, skriver författarna, vilket betyder att en annan regering ”på förhand är dömd att lyckas märkbart sämre”.
Det är denna utmaning som Kristersson-regeringen nu har att möta. Om Ulf Kristersson ska lyckas bättre än sin föregångare Fredrik Reinfeldt, som kapitulerade helt genom triangulering, måste Kristersson inse vilka krafter han har emot sig. Ska kursen för Sverige kunna läggas om måste nya regeringen ta fighten mot den socialdemokratifierade statsförvaltningen, så som den exempelvis konkretiserades genom upprop från 261 så kallat opolitiska UD-tjänstemän som vägrade ge upp S-linjen.
För egen del tror jag Kristerssons regering står och faller med sin vilja och förmåga att utmana statsförvaltningens socialdemokratifisering. Om man viker ner sig kommer man att bli lika misslyckad som Reinfeldt. Lika fördömd av historien.
Kontinentala idéströmningar kom sent till Sverige
Det var enorm tur för Socialdemokratin att både industrialismen och upplysningsidéerna kom sent till Sverige. Dessa strömningar sammanföll i vårt land med arbetarrörelsens framväxt under andra halvan av 1800-talet. Därmed kopplades det högre välståndet som industrialismen gav och den nya frihet som upplysningen erbjöd – helt oförtjänt – till den nya rörelsen.
Socialdemokratin kunde rida på tidsandan.
Ämbetsmännens oväld spelade S i händerna
Också det faktum att konungariket Sverige sedan stormaktstiden satt ära i att ha en icke-korrupt statsförvaltning har spelat Socialdemokratin i händerna. De svenska ämbetsmännens oväld, alltså opartiskhet, omutlighet och objektivitet, skapade inte den misstro, motvilja och förakt mot statsmaktens funktionärer som växte fram i andra länder.
Ämbetsmännen var kungamaktens ansikte mot folket, och svenska kungar var kloka nog att befäst sin makt mot en krävande adel genom att ha bondebefolkningens stöd.
Socialdemokraterna ärvde alltså en väl fungerande statsmakt som redan hade anseende i breda folklager.
Påtvingad historielöshet
Trots att Partiets auktoritet i hög grad vilat på kontinuitet från Gustav Vasas centralmakt, har ”de socialdemokratiska nytotalitärerna sökt att utplåna Sveriges historia ur folkets medvetande”. Det är en välkänt metod hos alla revolutionärer, att man ska fördöma allt det gamla och bygga ett nytt samhälle, en ny människa. ”Ett viktigt led i socialdemokratins skapande av ett historielöst folk har varit att steg för steg fasa ut den traditionella svenska kulturen.”
Till helt nyligen har akademiker och forskare hävdat att ”det finns ingen svensk kultur”, allt är lånat från utlandet. Att S-ledaren Mona Sahlin ansåg svensk kultur ”töntig” är därmed inte så konstigt. Och hur djupt den socialdemokratiska dogmatismen sitter bevisas av att också M-ledaren och statsministern Fredrik Reinfeldt torgförde denna samhällssyn: det svenska är ”bara barbariet”. Regeringsskifte? Spelar ingen roll – socialdemokratin har styrt tänkandet.
Moralisk kollektivism
Författarna pekar också på hur Socialdemokratin lyckats förvränga moralen bort från individens strävan att vara god till att göra moralen till politik. Detta har skett genom att partiet lyckades få alla att rikta blickarna till fjärran länder. Författarna skriver: ”I Sverige har ordet samvete därmed kommit att betyda solidariskt världsansvar, snarare än ansvar för ens personliga handlande … Samvete har gått från att vara ett individuellt begrepp till att bli ett kollektivistiskt.”
Kristendomen ersattes med partipolitik
Den socialdemokratiska penetrationen av alla delar av svenska samhället kan också illustreras i att kristendomen och bibeln kan säga har ersatts av Partiets politik. Sekulariseringen i Sverige har gått snabbare och längre än i andra västländer. Man fick ”präster och teologer att släppa greppet om problemformuleringarna”, skriver författarna. Återigen en förflyttning från oss själva som enskilda individer och vårt eget ansvar för våra liv och leverne, till att rikta krav på vad politiken och kollektivet skulle göra.
Genom att marginalisera kristendomen kunde ”Socialdemokratin i mångt och mycket ärva kyrkans samlande funktion och dra egen fördel av den evangelisk-lutherska trons psykologiska följdverkningar.” Partiet insåg hur ”en politisk lära” kunde fylla tomrummet som den religiösa hade fyllt. På det sättet blev arbetarrörelsen något mycket mer än ett parti – den kom närmast att ”liknas vid en religion”.
Tufft för Kristersson
Boken ger alltså en mycket befogad påminnelse om vilka svårigheter den nytillträdda icke-socialistisk regering kommer att möta.
Att ha majoritet i riksdagen är en naturligtvis en första förutsättning för en ny regerings tillkomst. Men hur mycket makt att förändra den faktiskt har, beror inte på titlar och taburetter, utan på viljestyrkan hos regeringens statsråd. Vågar och vill de utmana S-hegemonin i statsapparaten?
Helt uppenbart är att Reinfeldsregeringen inte vågade, eller ville, ta makten på riktigt.
Skillnaden nu är att Sverigedemokraterna kommer att driva på från sitt håll. Den här gången kommer en borgerlig regering inte undan med att vägra ta strid för icke-socialistiska och konservativa reformer.
Vi som vill bryta S-hegemonin ska ligga på, driva regeringen till aktivitet. Men det är viktigt att också ha insikt om vilket motståndet faktiskt är. Hur djupt förankrat vänsterradikalismen är i statsapparaten.
Här ger Betongväldet en aktuell och angelägen påminnelse om hur djupt impregnerad den svenska statsmakten är av vänsterradikalt tänkande.
*
Köp boken i bokhandeln. (Den finns dock också hos exempelvis Adlibris, som E-bok hos exempelvis Bokus.) Det rör sig om en utökad och reviderad utgåva av första upplagan från 2007.