Det är lätt att kritisera finansminister Elisabeth Svantesson (M) och regeringen för att man lagt en otroligt snål budget. Nästan ingen får några nya pengar. Så kan man göra ett första år, men inte kommande år.
Är någon enda människa nöjd med den här statsbudgeten? Den frågan kan man ställa efter medierapporteringen. Alla är missnöjda.
Liberaler, konservativa och vänstern klagar
Moderaternas egna vänner pekar på att det inte sker några skattesänkningar – annat än till pensionärer som fortsätter jobba.
– Inte ens plastpåseskatten försvinner, konstaterar Dagens Industri.
– Det blir ingen sänkning av ”sparskatten” på ISK-konton, och när styrräntan stiger betyder det istället högre skatt på sparande, konstaterar Tidningen Näringsliv.
– Alldeles för låga ambitioner, säger Skattebetalarna.
Från konservativt håll finns kritik mot att man inte skär ner mer på det gigantiska biståndet. Också vänsteraktivisterna som kontrollerar de statliga kulturpengarna klagar på att ökningarna man alltid kunnat räkna med från vänsterregeringar nu uteblir.
Folkliga reaktionen mot uteblivna bränsleskatter
Mest omtalat är att löften om sänkta bensin- och dieselskatter inte blir av omedelbart efter valet. Detta även om ingen har lovat annat än sänkt pris vid pump under mandatperioden – som sträcker sig till 2026.
Visserligen visades en reklambild upp under riksdagens budgetdebatt där Sverigedemokraterna i dagen före valet skrivit ”imorgon sänker vi priserna”. Men det syftar ju på att väljarna hade chansen att rösta för sänkningar på valdagen – inte att priserna skulle sänkas samma dag.
Första budgeten på mandatperioden ska vara snål
Det man glömmer av är att en regering har enklast att hålla igen i början av mandatperioden. Dels därför att vallöftena inte hunnit omsättas i konkreta lagar och beslut, dels därför att regeringar med självbevarelsedrift sparar mest så långt före nästa val som möjligt.
Förre S-ledaren Göran Persson var oerhört skicklig på att dela ut ”godiset” så nära nästa val som möjligt. Så att väljarna ska komma ihåg vilket parti som ordnat pengarna – även om staten aldrig äger egna pengar utan delar ut resurser som svenska folket arbetat ihop och betalt i skatt.
Det vore med andra ord dumt av regeringen att verkställa alla vallöften omedelbart.
Beröm på en punkt
Regeringen får dock beröm av Smålandsposten som i ledare konstaterar: ”Regeringen gör rätt i att stoppa subventionerna av lyxbilar”. Man syftar på elbilsstödet bonus-malus. De sju miljarder kronor i subventioner till dem som har råd att köpa dyra, exklusiva bilar går istället till att sänka bensin- och dieselskatten med en krona – vilket dock betyder mindre eftersom tidigare S-regeringar lagt in en indexuppräkning som man måste bryta upp och som ”äter upp” nästan hela sänkningen.
Beröm borde regeringen också få för att man behåller a-kassa och sjukförsäkring på den högre nivå som infördes under pandemin. Det skapar ökad trygghet hos grupper som inte tillhör de mest välbeställda. Det kostar nära sex miljarder kr.
Försvarsmakten får över fyra nya miljarder kr, vilket är oundvikligt. Likaså får kommunerna sex miljarder för att täcka upp hål i budgeten som annars krävt uppsägningar.
På biståndet sparas över sju miljarder 2023, tio miljarder 2024 och 12 miljarder 2025. Det är betydligt mindre än vad Sverigedemokraterna krävt, men det är ett viktigt trendbrott.
Fullfölja vallöften kommande år
Det går att försvara den här statsbudgeten för 2023 – om man kan räkna med att vallöftena verkställs kommande år. Regeringen och Sverigedemokraterna måste hålla vad man lovade. Det är säkraste sättet att skapa förutsättningar för att bli omvalda 2026.