I Tidöavtalet höjs kraven väsentligt om det svenska språkets ställning. Tolkrätten begränsas till de första åren i landet och för medborgarskap skall språkkrav införas. Det är en tydlig kursändring som Sverigedemokraterna står för, och som stärker demokratin.
Kritiken mot att ställa krav på invandrare möts alltid med heta känsloutfall från vänster. Så också om Tidöavtalets omfattande kravskärpningar på dem som kommer till Sverige.
Budskapet är entydigt: Lär dig svenska! Så fort som möjligt! Det är slut med det svenska daltandet med nyanlända – de ska göra sin plikt. Som alla andra.
Språk är svårt
I ett intressant gästinlägg på Svenska Dagbladets ledarsida konstaterar språkforskaren Fanny Forsberg att många invandrare har svårt att lära sig svenska – därför att det ”finns ett stort språkligt avstånd mellan svenskan och flera vanliga invandrarspråk, såsom arabiska och somaliska”. Många invandrare har också ett annat problem, vilket en norsk forskningsstudie om språksvårigheter visat: ”En annan av de mest framträdande faktorerna var tidigare utbildningsnivå.”
Det är inte läkare och rymdforskare som kommit till, så som medierna ljög om. Det är i huvudsak människor som redan i hemlandet tillhörde de lägst utbildade, de minst produktiva.
Skyldighet mot Sverige
Men dessa faktum förändrar ingenting. Kommer man till Sverige och vill ta del av allt det som det svenska välfärdssamhället erbjuder får man faktiskt se till att också uppfylla skyldigheterna mot detta samhälle.
Detta har inte fått sägas i svenska debatten innan Sverigedemokraterna växte sig stora. Men det borde varit en självklarhet redan för 30 år sedan. Men sådana krav har stämplats som… ja, ni vet.
Fanny Forsberg medger att det, trots svårigheterna, kan finnas ett ”normativt perspektiv, värt att beakta … På den normativa planhalvan kan språkkrav betraktas som nödvändigt i en demokrati, för att visa omsorg om det svenska medborgarskapets status.”
Exakt. Vi måste sluta med att ensidigt prioritera omsorg om migranters rättigheter på bekostnad av majoritetssamhällets behov.
Stärka nationella gemenskapen
Det är inte lätt att lära sig svenska språket. Men det gör det än viktigare att den politiska nivån, ledarskapet för det svenska samhället, kompromisslöst talar om hur viktigt – ja, oundvikligt – det är för dem med annat modersmål att lära sig svenska om de vill bo och leva i Sverige.
Även om det är jobbigt med svenska språket finns ingen väg runt det.
Forsberg menar att språkkrav inte är en ”quick fix” för integrationen. Och att språkkrav på kort sikt kan försämrar möjligheterna för vissa migranter att bli medborgare, men: ”det har också potential att skydda och stärka den nationella gemenskapen och deltagandet i demokratin. På lite längre sikt.”
Exakt.
Frågan om språkkrav handlar inte om språket i sig, utan om hur människor i landet ska kunna leva i gemenskap och bygga ett tryggt samhälle.
Det kallas politik. Och svenska folket vill ha den politik som Sverigedemokraterna driver. Det är den politiken som givit landet en ny regering. Därför ska den genomföras.