Första orden efter att Liberalernas extra landsmöte enhälligt valt Johan Pehrson till ny partiledare blev ”Oj, oj!” I sitt linjetal poängterade han kampen mot brotten. ”Välfärden får inte vara en bankomat för kriminella.”
REFERAT. Utan några utmanare valdes Johan Pehrson till partiledare för riksdagens minsta parti idag. Han kastades plötsligt in som tillförordnad partiledare bara några månader före valet, då partiet låg på drygt två procent i opinionsmätningarna. Många räknade med att han skulle ta partiet ut ur riksdagen och bli siste ordföranden för ett parti som försvinner ut i historiens glömska.
Men han skapade tillit bland moderata väljare som i tillräckligt stor utsträckning stödröstade på L för att det skulle komma in i riksdagen med 4,6 procent av väljarna i september. SVT:s vallokalundersökning visar dock att det inte var någon Pehrson-effekt. Andelen L-väljare som sa sig röstat på partiet tack vare partiledaren var bland de lägsta av alla partier. Det är förmodligen en effekt av att det är egentliga moderater som röstat på L.
Det visar vilken ytterst utsatt position Liberalerna fortsatt befinner sig i.
Nya regeringen ska leverera
I sitt installationstal lyfte Pehrson det som är hans största bedrift: bidragit till regeringsskifte.
– Nu har vi en ny borgerlig regering i Sverige. En regering som kan ta tag i samhällsproblemen istället för ännu en rödgrön regering som flyttar runt stora tunga stenar helt utan en klar tanke.
– Nu ska vi leverera för samhällsbyggarna, för alla dem som bär upp Sverige på sina axlar. Människorna som jobbar och betalar höga skatter.
Kriminalpolitiskt fokus
En stor del av talet ägnade Pehrson åt kriminalpolitik, även om applåderna då var sparsamma.
Pehrson berättar om intryck han fått under sina resor. Många vågar inte gå ut på gården när solen gått ner. Föräldrar berättar om barn som inte vill gå till skolan därför att de är rädda att dras in i skjutningar. En pizzeriaägare berättar att han förlorat halva sin omsättning när kunderna vill undvika det våld som numera suger livslusten ur de lokala bostadsområdena.
– Det här våldet kringskär folks frihet i vardagen. Det fräter sönder vår känsla av trygghet. Det är de små begränsningarnas tyranni. Våldet hör ihop med ett Sverige som har splittrats, sa Pehrson.
– Så här kan vi inte ha det. Den grova brottsligheten måste stoppas. Alla barn i riskzonen ska pressas ned i skolbänken istället för att hänga med gängen.
Pehrson påpekade att det är kriminella gäng, klanvälde och religiösa fundamentalister som utmanar tryggheten i landet.
Han vill att Sverige ska bli ”ett helt land för alla”.
Många floskler
Men talet var också fullt med floskler, inte minst när han talar om att kämpa för liberalismen i Sverige och världen. Han gick inte in på vad det betyder. Om man ser till hans hållning i kriminalpolitiken är den ju närmast konservativ. Han betonar vikten av att bestraffa brottslingar, bekämpa hederskultur. Därmed vill han ju göra friheten mindre för de som ägnar sig åt detta.
Avslutningen av talet var också något oprecist: ”Framåt tillsammans för demokratin”.