Nya regeringen stoppar projektet med så kallade höghastighetståg eftersom de inte är lönsamma varken samhällsekonomiskt eller miljömässigt. Men ostlänken mellan Linköping/Norrköping och Södertälje kommer att byggas klart och stärka trafiken mellan Östergötland till huvudstadsområdet.
Det beskedet kommer nu från nye infrastrukturministern Andreas Carlson i Svenska Dagbladet (betalvägg).
– Ostlänken ligger väldigt långt fram i planeringen och det kan finnas goda skäl att prioritera den för arbetspendling och godstrafik. Så mycket pekar på att Ostlänken får fortsätta med mindre justeringar eftersom det inte blir någon fortsättning söderut, säger han.
Bara denna del, där man bygger ut den enkelspåriga järnvägen via Nyköping, är ett jätteprojekt som går på över 90 miljarder kronor. Och redan nu, innan spaden satts i jorden, har alla förberedelser kostat 7 miljarder kronor.
Men denna utbyggnad ger kraftigt ökad kapacitet när tågen söderifrån till Stockholm inte behöver åka över Katrineholm.
Tidningen ställer inga frågor om motsvarande sträcka Göteborg-Borås där järnvägen också är underdimensionerad och där planeringen av ny sträckning kommit långt som del av höghastighetsplanerna. Med den inriktning infrastrukturministern framför om prioritering av jobbpendling kan förmodligen den sträckan också fullföljas.
Jobbpendling med tåg
Infrastrukturministern står fast vid att regeringen begraver tankarna på ”höghastighetsbanor”. Det blir alldeles för dyrt och opraktiskt. Exempelvis skulle stationerna hamna ute i skogen, vilket innebär att tågresenärer föst måste åka buss från städernas centrum. Därmed skulle ju all restidsvinst gå förlorad.
Den nya regeringen betonar istället hur viktig järnvägen är viktig för att folk ska kunna pendla till jobbet. Då handlar det mer om lokaltåg som kör kortare sträckor med hög turtäthet, än om snabba höghastighetståg som går långa sträckor.
Underhåll viktigare
Istället för utopiska höghastighetsbanor behöver nuvarande infrastruktur stärkas genom bättre underhåll. Trafikverkets beräkningar har visat att den tidigare regeringens avsättningar inte räcker till för att hålla befintliga vägar och järnvägar i rimligt skick. Det är något som märks genom att tågen allt oftare ställs in eller blir försenade och att allt fler hål uppstår i vägbanorna.
– Underhållet är väldigt eftersatt och stora delar av vägnätet är byggt före 1970-talet och har en livslängd som börjar ta slut, säger Andreas Carlson till tidningen.
Han uppger att det ska bli förändringar framöver.
– Den skuld som byggts upp i underhållet måste vi börja beta av.
Ett första steg togs i regeringens första budget där en miljard extra läggs på vägunderhållet 2023. Men mycket mer behövs för att rusta upp befintliga vägar och järnvägar i gott skick. Om vägarna ska återfå sin ursprungliga standard krävs det 40 procent mer, enligt Trafikverket. Också järnvägarna behöver mycket större underhållsbudget för att hålla den standard resenärerna förväntar sig. Här hämtas pengarna från det utopiska höghastighetsbanornas budget.