Upprördheten var stor i riksdagen när civilingenjören Elsa Widding från talarstolen talade klarspråk om klimatpolitiken. Vänstern vägrar ta till sig fakta, utan går till känslosvallande attacker.
REFERAT. En av riksdagens mest spännande nyvalda ledamöter är Elsa Widding, civilingenjör som deltagit i klimatdebatten under många år. Nu tar hon plats i riksdagen och kan från talarstolen skapa lite mer verklighetsbaserad debatt om klimatet.
”Jag skäms!”
Det skapade enorm upprördhet under allmänpolitiska debatten på onsdagen när hon kritiskt analyserade den förda klimatpolitiken.
– Jag skäms … Widding drar hela klimatarbetet i smutsen!, skrek S-ledamoten Markus Selin (S) som uppmanar Widding att gå ut på torget och lyssna på ungdomarna.
Under hela det känsloladdade utfallet behöll Elsa Widding lugnet och snarare smålog åt reaktionerna mot att det framförts vetenskaplig fakta.
Widding talar klarspråk om symbolpolitik
I riksdagen förnekade hon inte att temperaturen stiger globalt och att värmeböljorna blir varmare, men vände sig mot att använda ordet kris om klimatet.
– Att vi skulle befinna oss i en klimatkris anser jag saknar vetenskapligt stöd. Det gjorde vi senast på 1960-talet när somrar uteblev eller blev så korta att man inte hann skörda.
Hon kallade de svenska ansträngningarna att minska koldioxidutsläppen för ”symbolpolitik”.
– Självklart […] goda avsikter att påverka andra länder, men våra ansträngningar kommer aldrig att kunna mätas som en temperaturpåverkan, det är bra att förstå det, sade Widding.
Riksdagen har fått en ledamot som inte räds att lyfta vetenskap och fakta i klimatdebatten.
*
Hela anförandet av Elsa Widding (SD), onsdag 19/10 (källa):
Fru talman! Mitt under brinnande miljö- och klimatkris har Sverige inget miljödepartement. Så skrev en politiker på Twitter i går. ”Miljö- och klimatkris” – de här begreppen behöver redas ut.
För övrigt anser jag att vi bör använda ordet ”kris” med stor försiktighet, inte minst nu när Sverige befinner sig i en väldigt allvarlig energikris där många gamla som har ont om pengar och svårt att klara elräkningen snart måste gå till sängs tidigt för att slippa frysa. Det borde inte behövas. Vi vet vad som kan göras här och nu, på kort sikt. Utöver effektivisering och att spara på el handlar det om att snabbt öka kraftvärmeproduktionen, oavsett bränsle.
Påståendet att vi skulle befinna oss i en klimatkris anser jag saknar vetenskapligt stöd. Det gjorde vi senast på 1860-talet, när somrar uteblev eller blev så korta att man inte hann skörda.
Fru talman! Är det dåligt att starta upp ett oljekraftverk i Sverige? Självklart är det bra för dem som slipper frysa ihjäl i vinter. Men hur ser klimatet på saken? Det är inte nödvändigtvis dåligt – om vi slipper import av polsk och tysk kolkraft, får lägre transmissionsförluster och ökad svängmassa samt får större överföring från norr till söder av energi från vattenkraft och vindkraft.
Den så kallade klimatkrisen motiverar att enorma summor satsas på att minska utsläppen av koldioxid i Sverige och inom hela EU, samtidigt som alla dessa åtgärders påverkan på den globala temperaturen vid seklets slut är knappt mätbar. Om exempelvis Sverige minskar sina utsläpp till noll, från dagens 0,14 procent av de globala utsläppen, kommer temperaturen vid seklets slut – allt annat lika – enligt IPCC att sjunka med ynka 0,0027 grader, det vill säga ingenting. Allt vi gör inom klimatområdet är symbolpolitik. Självklart har vi goda avsikter att påverka andra länder, men våra ansträngningar kommer aldrig att kunna mätas som en temperaturpåverkan. Det är bra att förstå det.
År 1990 varnade FN:s klimatpanel IPCC, på mycket goda grunder, för att konsekvenserna för jordens klimat år 2100 skulle bli förödande om den exponentiella ökningen av koldioxidutsläpp fortsatte. Man varnade för koldioxid men också för freoner och andra växthusgaser. Den senaste stora rapporten från IPCC, år 2021, visar att den utveckling man befarade 1990 inte alls kommer att inträffa. Inte heller den utveckling man befarade i rapporten från 2013 anses längre sannolik. Världen går inte mot 100 gigaton koldioxid per år.
Varför fokuserar vi inte i stället på de mer akuta miljöfrågorna, där vi skulle kunna göra skillnad? Var är satsningarna på att minska miljögifter, läkemedelsrester och resistenta bakterier? Är det inte ett problem när billig, smutsig tillverkning i utvecklingsländer, resistenta bakterier och andra miljöproblem döljs och går helt under radarn? Det här sker trots ständigt återkommande rapporter och analyser som bekräftar det allvarliga läget med spridning och effekter av olika miljögifter och kemikalier i naturen och hos människan.
Slutsatsen är att alldeles för stora resurser läggs på utsläppsminskningar. Mer fokus och resurser måste i stället läggas på miljöfrågorna, där vi med fog kan tala om en global kris. Sedan måste det vara högsta prioritet att ingen ska behöva frysa ihjäl i vinter.