På tisdag går danska folket till val. Utgången är osäker eftersom hela 12 partier i fyra block ser ut att ta plats i parlamentet, folketinget.
Väljarna och partierna är mycket mer snabbrörlig i Danmark än i Sverige. Exempelvis ser två nya partier ut att komma in – och dessutom bli dominerande. Samtidigt halveras två av de gamla partierna.
Sedan förra valet 2019 regerar Socialdemokratiet med stöd på fyra rödgröna partier. Men dessa stödpartier har kritik mot att S gått åt höger och därför krävt nyval. Frågan om det var så klokt. Vänsterblocket ser ut att tappa majoriteten.
Så säger opinionsmätningarna
För majoritet krävs 88 mandat. Vänsterblocket tappar från 96 till 82 mandat, enligt sammanvägda opinionsmätningar hos DR.
Också högerblocket ser ut att tappa. En orsak är att den förre borgerlige statsministern Lars Løkke Rasmussen startat ett nytt mittenparti, Moderaterne. Rasmussen är kritisk mot den strama invandringspolitik som de borgerliga står för. Översatt till Sverige är Rasmussen en blandning av Annie Lööf och Fredrik Reinfeldt. Hans parti har gått överraskande bra och ligger nu på 18 mandat i mätningarna.
Det fjärde blocket är de invandringskritiska partierna. De ser ut att öka. Men istället för Danske Folkeparti är det förre borgerlige invandringsministern Inger Støjberg och hennes i somras nybildade Danmarksdemokraterne som går framåt. De invandrarkritiska ser ut att öka från 20 till 28 mandat.
Svår regeringsbildning
De flesta tror att det kommer att ta lång tid att bilda regering. Men det ser ut att ligga i korten att det blir den svenska lösningen i ”januariavtalet”, alltså att mittenpartiet gör upp med vänsterblocket.
Det kräver stora framgångar för högern eller de invandrarkritiska för att dessa två block skulle få majoritet tillsammans.
Så här ser oppinionsläget ut, räknat i mandat, under andra halvan av oktober, enligt DR:
