Ledaren i Dagens Industri av PM Nilsson har många förtjänster, men det är rent löjeväckande när han hävdar att S haft en ”respektfull ton” mot SD. Detta är den smutsigaste valrörelsen någonsin från vänsterhåll med glåpord och vansinnigt fördomsfulla angrepp.
”Du är rasist!” säger en vänsterdebattör till mig i SVT-huset på måndagsmorgonen efter valet då resultatet ska diskuteras. Angreppen fortsätter när jag rör mig mellan de stora redaktionerna. Senast i TV4-programmet Efter fem igår tisdag riktade Expressen-skribent anklagelser om Putin-samröre när jag var där för att kommentera regeringsbildningen.
Detta är den verklighet som PM Nilsson uppenbarligen inte ser. Smutskastningen har varit enorm under valrörelsen, och den har fortsatt efter valdagen – och då av etablissemangsfolk som rör sig i de stora redaktionernas lokaler.
Detta är allt annat än en ”respektfull” ton. Ändå riktar PM Nilsson sin uppsträckning mot… SD. Det är Sverigedemokraterna som anklagas för ”hatspråk” som måste bort.
Det visar att etablissemangen fortfarande lever i sina skyddade bubblor, där de inte ser vad som faktiskt händer i verkligheten – i mötet mellan vänstern och valets stora segrare, det socialkonservativa partiet.
Lika måttstockar
Jag har hela tiden förespråkat lika moraliska måttstockar när politiska aktörer ska bedömas. Så är det inte idag. SVT:s nyhetssändningar kan fortfarande ha inslag med grovt fördomsfulla och hatiska utfall mot Sverigedemokraterna utan att det bemöts. Det strider mot god journalistik och bryter mot pressetiska regler. Men vaddå? SD får man ju kasta hur mycket skit på som helst! De är undantaget. Den grupp man ska trampa på, håna och förnedra!
PM Nilsson visar att han inte fattat något om det svenska mediala och politiska klimatet, vilket förvånar mig.
Maktpolitik
För när det kommer till maktpolitik gör PM Nilsson ofta vassa analyser. Också i den ledare som ovan kritiserats. Han skriver:
”Valets största förlorare, C, ansåg på valnatten att man i detta läge återigen bör bilda en regering som utesluter SD från inflytande. Det är att göra våld på demokratins anda och föder instabilitet. SD har haft de största framgångarna, valdebatten har handlat om deras frågor och valvinden har varit ihållande till deras fördel. I mängder av sydsvenska kommuner är SD nu största parti. I den symboliskt viktiga kommunen Sölvesborg, där SD har haft posten som kommunstyrelseordförande, ökade partiet med tio procentenheter till 39 procent. Årets statsbudget har förhandlats med SD. I svensk politisk vardag är SD en integrerad del av det demokratiska arbetet.”
Exakt. Så ser det ut på den formella, officiella scenen – men det är bakom denna som smutskastningen fortgår. Och den legitimeras av att etablerade partier fortsätter hävda att deras viktigaste uppgift är att ”utesluta SD från inflytande”. Likasom den famösa pressträffen där S-ministrar försöker stämpla Sverigedemokraterna som ”säkerhetshot”. Det är att ge fritt fram för våldsverkare att attackera partiets företrädare runt om i landet.
Attacker mot SD ska blottläggas och fördömas
Ska Sverigedemokraterna passivt låta sig bli attackerade? Är det vad PM Nilsson föreslår?
Varje rörelse med självaktning försvarar sig mot angripare. Partiet gör det genom att lyfta fram de som attackerar och ”hänger ut” de som framför hot inför SD-politiker (medan de filmar hoten som bevis).
Det är detta som anses vara ”hatspråk” enligt PM Nilsson. Man får inte hänga ut personer med utländsk bakgrund som hotar SD-politiker. Det är ju… rasism.
Tack och lov har svenska folket börjat se igenom det enorma hyckleri som etablissemangskretsar omger sig med.
PM Nilsson medger att Sverigedemokraterna har haft en ”historiskt unik framgång” genom att komma från ingenting till över 20 procent av väljarkårens stöd.
Ett viktigt skäl till det är att man kallar en spade för en spade. När någon med utländsk bakgrund uppträder hotfullt är det fullständigt vidrigt och ska fördömas. Man ska inte klappa den hotfulle på huvudet och trösta denne med att det är rasism att kritisera hans våldsutfall.
Där – just där – har vi skillnaden mellan Sverigedemokraterna och etablissemangen i Stockholm.
*
Se DI-ledaren.