Under de senaste åtta åren har Miljöpartiet fått ställa till mycket elände. Men vi får inte glömma att under alliansåren tilläts Centerpartiet också skapa stor oreda i energipolitiken. Det skriver Jessica Stegrud i debattartikel.
Moderaterna uttrycker sig i termer av ”åtta förlorade år” med Socialdemokraterna, bland annat med hänvisning till energipolitiken. Det är förstås korrekt, men något som man talar tyst om är att Stefan Löfven och Magdalena Andersson föregicks av två mandatperioder med Alliansen.
Gigantiska skandaler
Alliansens migrationspolitik har med rätta kritiserats, men energi- och näringspolitiken har inte granskats på samma sätt. För det handlar om mer än Nuon och Vattenfall, två gigantiska skandaler som kostade Sverige mångmiljardbelopp, utan om hur man hanterade Sveriges energiförsörjning.
Både de så kallade elcertifikaten och effektskatten (en särskild skatt på kärnkraft) levde vidare och höjdes under Alliansen, vilket kraftigt snedvred marknaden till vindkraftens favör. Det skedde helt öppet. Den ansvariga ministern Anna-Karin Hatt (C) uttryckte rättframt att så kallade förnybara kraftslag skulle gynnas på bekostnad av kärnkraften och därmed krattades manegen för den rödgröna regeringens stängningar av reaktorer några år senare.
C fick förödande inflytande under alliansåren
Att Stefan Löfven gav Miljöpartiet ett orimligt inflytande över energipolitiken är uppenbart för de flesta och Miljöpartiet påverkar fortfarande vänsterregeringens politik på en lång rad områden. Att Reinfeldt på liknande sätt lät Centern styra skeppet ska inte sopas under mattan. Dessutom ingick Moderaterna 2016 en gemensam energiöverenskommelse med Centerpartiet och den rödgröna regeringen, som bland annat tog sikte på helt ”förnybar” elförsörjning till 2040.
Att Moderaterna på riksnivå har tänkt om, även vad gäller energipolitiken, råder ingen tvekan om och Ulf Kristersson har ganska tydligt markerat mot Centerpartiet. Det är bra.
Men notera att vi riskerar att vakna upp efter valet i september med C som någon sorts vågmästare. Annie Lööfs önskan att vara med och bestämma råder i alla fall ingen tvekan om.
M styr med C och MP
Notera också att Moderaterna, Miljöpartiet och Centerpartiet styr tillsammans i regioner och kommuner, exempelvis i Västra Götalandsregionen och i Stockholm. Där man stolt visar upp sina nya vindkraftverk. Listan på samarbeten kan göras lång.
Centern och Miljöpartiet var drivande bakom den så kallade reduktionsplikten när den infördes 2018 och så sent som i juni förra året så slöt alla partier utom Sverigedemokraterna upp bakom regeringens tidtabell, som innebar 66 procents så kallad reduktion till 2030. Helt orimligt. Och mycket tyder på att flera partier slentrianmässigt tog rygg på de gröna partierna utan att sätta sig in i frågan. Det var först mycket nyligen som Kristdemokraterna och Moderaterna omprövade sin politik och lade sig närmre Sverigedemokraterna. Igen.
Det var så dags. Nu har vi helt i onödan flera kronor per liter för dyr diesel till ytterst marginell nytta, kanske ingen nytta över huvud taget. Detta är synnerligen allvarligt för svenskt näringsliv i allmänhet och företag på landsbygden i synnerhet.
Tycks vilja två saker samtidigt
I EU-politiken får man känslan av att Moderaterna och Krisdemokraterna vill tycka två saker samtidigt. Man tillstyrkte exempelvis det så kallade skuldpaketet – ett gigantiskt EU-lån som lägger ekonomiska bördor på Sverige i framtiden – men säger sig vara motståndare till EU-skatter. Problemet är bara att skuldpaketet sätter hela unionen på ett ”slippery slope” på väg mot just EU-skatter, något som inte minst riskerar att drabba svenska företag.
Man pratar också om ett ”smalare och vassare EU” och att ”göra EU lagom igen”, samtidigt som man röstar ja till åtskilligt som leder till både budgethöjningar och nya regleringar. Man säger en sak men gör i praktiken något annat.
Näringslivet behöver SD:s energi-, skogs- och EU-politik
Det spelar mycket stor roll hur riksdagen är sammansatt efter valet och det näringslivsvänliga partiet heter Sverigedemokraterna. Vi har konsekvent stått upp för näringslivets intressen ända sedan riksdagsinträdet, det gäller allt från energipolitik och skogspolitik till EU-politik och villkoren för småföretag. Sverigevänlig politik går hela vägen hand i hand med goda förutsättningar för företag och arbetare. Det gäller förstås även lag och ordning, mot bakgrund av att kriminalitet blivit ett allt större problem för många småföretagare.
Det ligger i hög grad i företagens och hela Sveriges intresse att Sverigedemokraterna har inflytande över nästa regering, i bästa fall som koalitionspartner, medan de så kallade gröna partierna borde ha straffat ut sig. Annars riskerar vi ytterligare en mandatperiod av handlingsförlamning och därmed försämringar på område efter område.
Jessica Stegrud (SD)
EU-parlamentariker som kandiderar till riksdagen