Det fuskas för miljarder i bidragssystemen. Mycket av svenska skattepengar försvinner utomlands. Ändå har S-regeringen inte gjort mycket för att komma åt fusket. Ett första litet steg togs dock 22 juni, före sommaruppehållet i riksdagen. Utbetalning av garantipension ska från januari endast göras till människor som bor i Sverige. Det kravet borde gälla alla bidragssystem.

Rätten att ta med garantipension vid utvandring från Sverige upphör 1 oktober 2022. För den som redan bor utanför Sverige upphör rätten till garantipension 1 januari 2023.

Toppen på isberg

Det är ett beslut som borde tagits för länge sedan. Och detta är ju bara toppen på ett isberg.

Försäkringskassan har stora problem med ”felaktiga utbetalningar till barnfamiljer som inte bor i Sverige.” Man bedömer att mellan ”6 000 och 12 000 barn per år flyttat och befinner sig utomlands utan att anmäla detta till ansvariga myndigheter.”

Skälet är att det finns omfattande ”felaktigheter i folkbokföringen”. Svensk ordning och reda är nu förtiden att det ”ska se ut som om det finns” ordning och reda. Men om uppgifterna i systemen är riktiga och sanningsenlig är en helt annan sak. Allt bygger på att människor är ärliga och rapporterar när de flyttar utomlands. De som ”glömmer” får sina många tusenlappar i bidrag varje månad även om de inte har rätt till dem.

Gäller bidrag, inte intjänade förmåner

Här har jag bara berört de bidrag som täcks av EU-domstolens beslut från 2017. Domstolen slog fast att förmåner som garantipension och andra bidrag är en medborgarrättighet som inte ska vara flyttbar inom EU. Den som tjänat in sin pension genom arbete och egna premier berörs inte.

Problemet är alltså att svenska staten inte vet – ja, har ingen susning om – vem som bor i landet eller bara uppbär bidrag härifrån.

Widar Andersson i Folkbladet (S) summerar: ”Vet man inte vem som är bosatt i Sverige är det svårt att veta vem som har rätt till bidrag som bygger på bosättning. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi behöver ta itu med folkbokföringens problem.”

Vassare folkbokföring nödvändig men räcker inte

Men S röstade ner en ny folkräkning under vårriksdagen och tycks inte vilja veta. Även om en folkräkning behövs, blir den ett trubbigt vapen mot bidragsfusk. Här måste utbetalningarna kontrolleras betydligt hårdare. Redan för omkring 10 år sedan föreslog en överåklagare som tittade på bidragsfusket en lika enkel som briljant lösning: låt alla utbetalningar av skattemedel från alla offentliga aktörer (stat, kommun) till enskilda gå genom EN och samma utbetalande instans.

Där kan då hela flödet av bidrag – som alltså utgör tiotals miljarder varje månad – granskas, samköras och kontrolleras. Utbetalningar skulle då också kunna ske genom att mottagaren vid slumpvisa tillfällen eller vid misstanke måste komma fysiskt och kvittera ut bidragen genom att identifiera sig, lämna fingeravtryck och bli fotograferad.

Den som erhåller bidrag som medborgarrättighet, alltså inte egen intjänad förmån, kan inte ställa några krav på integritet eftersom det är bidragstagaren som ansökt om bidraget eller tilldelas det genom statens goda vilja. Det står alla fritt att låta bli att ansöka om bidrag, inte hämta ut pengarna och därmed värna integriteten.

Central uppgift för ny regering

Tänk vad mycket stålar en ny regering mycket snabbt skulle kunna spara in! De som verkligen uppfyller kraven för bidrag skulle kunna få mer. Och resurser skulle kunna använda till andra samhällsnyttiga ändamål, istället för att hamna i ljusskygga, bedrägliga fickor.