Som väntat kommer medier och motståndare med syrliga kommentarer om den Sverigedemokratiska vitboken. Men när ska man ställa samma krav på S, M och C om deras historiska band med nazismen?

Historiska fakta är alltid bra att ha dokumenterade. Men för att förstå dem måste man ha brett faktaunderlag. Att bara granska ett av riksdagens partier ger givetvis en skev och propagandistisk bild.

Sverigedemokraterna startades av personer utanför varje etablissemang och flera av dem rörde sig i extrema tassemarker. Det är som Mattias Karlsson säger, ”Vi vet att bildandet inte går att vara stolt över”.

Andra partier blundar för sina lik i garderoben

Men hur är det med de partier som faktiskt fanns när nazismen utgjorde ett överhängande hot mot den fria världen? Moderaternas ungdomsförbund blev nazistiskt och uteslöts. Centerpartiet hade tidigare nazister i riksdagsgruppen ända fram till 1979.

Men värst i tävlingen om vem som kan göras ansvarig för de värsta kopplingarna till nazismen är Socialdemokraterna. Under 1930- och 40-talet bedrevs en undergiven eftergiftspolitik gentemot Nazityskland. När man klagade på att Sverige inte stoppade judar från att komma in i landet föreslog S-regeringen att tyskarna skulle stämpla ett J i passen så att man enklare kunde avvisa judar.

Socialdemokraterna ägnar sig åt historieförfalskning om detta och hävdar att man aktivt arbetade för att ta emot politiska flyktingar från Europa under naziväldet. Problemet är att det bara handlade om just politiska flyktingar – det vill säga socialdemokrater som Willy Brandt. Etniska flyktingar som judar omfattades inte.

Se mer om det i Samtidens dokumentär om Socialdemokraternas band till nazismen nedan.

Socialdemokratin måste göra upp med rasbiologin

Socialdemokraterna bedrev en nazianstruken politik under denna epok. Det går att diskutera förklaringar till denna moraliskt tvivelaktiga hållning. Sverige blev inte ockuperat. Norska motståndsmän och judar i Danmark kunde fly till Sverige och få en fristad, särskilt när krigslyckan för Nazityskland vänt.

Men Socialdemokraterna vägrar erkänna sina nazistiska kopplingar, sina nazistiska eftergifter och allra värst är den rasbiologiska ideologi som faktiskt startade i Sverige och spred sig till Tyskland, efter riksdagsmotion om rasbiologiskt institut av bland annat S-ledaren Hjalmar Branting.

Historia borde inte vara slagträ

De vidrigheter som hänt i historien ska analyseras objektivt så att vi lära oss och inte upprepar misstag. Och för att historien ska bli till lärdomar behöver händelser jämföras med andra brott mot mänskligheten. Både i andra världsdelar och i andra tidsepoker. Och i Sverige måste olika aktörer behandlas likvärdigt.

Om man lyfter fram vad vissa aktörer kring Sverigedemokraterna pratade om på 1980- och 90-talen men blundar för vad S-regeringar gjorde på 1930- och 40-talen, då ökar inte förståelsen eller kunskapen i ämnet. Då reduceras historien till billig propaganda.

Så, de som vill diskutera Sverigedemokraternas smuts måste också ta upp till granskning andra riksdagspartiers smuts. Annars är man inte trovärdig.

*

Se dokumentären ”Ett folk, ett parti” om Socialdemokraternas historia: